Så många väntas söka asyl i Sverige

2023 04 25

Antalet personer som kommer att söka asyl i Sverige under 2023 beräknas till 16 000.

Det fastslår Migrationsverket i en ny prognos.

Siffran innebär att antalet asylsökande under 2023 blir ungefär lika många som under fjolåret.

Därtill räknar Migrationsverket med att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige i år.

Personer som har flytt från Ukraina kan få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv.

I dagsläget gäller det tillfälliga skyddet till den 4 mars 2024, men enligt massflyktingsdirektivet kan det förlängas till 4 mars 2025.

– En utveckling med ett långvarigt krig i Ukraina framstår som allt mer trolig. Om kriget fortsätter är det rimligt att anta att flertalet av dem vars tillfälliga skydd löper ut vill stanna kvar i Sverige. Incitamenten att stanna antas också öka ju längre man vistas här, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.

– Vi antar att det stora flertalet kommer att vilja stanna i Sverige om kriget fortsätter och att de då ansöker om framför allt asyl, tillägger hon.

Fler bedöms lämna Sverige

Under 2023 väntas cirka 13 000 personer, som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet, lämna Sverige.

Det är 3 000 fler än i föregående prognos från Migrationsverket.

– Totalt har cirka 20 procent av dem som fått tillfälligt skydd registrerats som utresta från Sverige, uppger myndigheten.

Drygt en tredjedel har uppgett att de ska återvända till Ukraina, men det kan röra sig om fler än så.

– För resterande två tredjedelar är landet de avsett att åka till okänt eller så har de angett ett annat land än Ukraina som destination. En liten andel av dem som rest ut från Sverige har kommit tillbaka, säger Annika Gottberg.

Prognos: Inkomna asylansökningar och övriga ärendekategorier 2023

Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2023 i prognosen från februari i år:

- Asyl, förstagångsansökningar: 16 000 (16 000)

- Asyl, förlängningsansökningar: 33 000 (33 000)

- Studerandeärenden: 30 000 (27 000)

- Anknytningsärenden: 45 000 (45 000)

- Medborgarskapsärenden: 80 000 (80 000)

- Arbetsmarknadsärenden: 100 000 (100 000)

Källa: Migrationsverket

Foto: P. D. Preez

Text: Redaktionen

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen