Så många väntas söka asyl i Sverige

2023 04 25

Antalet personer som kommer att söka asyl i Sverige under 2023 beräknas till 16 000.

Det fastslår Migrationsverket i en ny prognos.

Siffran innebär att antalet asylsökande under 2023 blir ungefär lika många som under fjolåret.

Därtill räknar Migrationsverket med att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige i år.

Personer som har flytt från Ukraina kan få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv.

I dagsläget gäller det tillfälliga skyddet till den 4 mars 2024, men enligt massflyktingsdirektivet kan det förlängas till 4 mars 2025.

– En utveckling med ett långvarigt krig i Ukraina framstår som allt mer trolig. Om kriget fortsätter är det rimligt att anta att flertalet av dem vars tillfälliga skydd löper ut vill stanna kvar i Sverige. Incitamenten att stanna antas också öka ju längre man vistas här, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.

– Vi antar att det stora flertalet kommer att vilja stanna i Sverige om kriget fortsätter och att de då ansöker om framför allt asyl, tillägger hon.

Fler bedöms lämna Sverige

Under 2023 väntas cirka 13 000 personer, som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet, lämna Sverige.

Det är 3 000 fler än i föregående prognos från Migrationsverket.

– Totalt har cirka 20 procent av dem som fått tillfälligt skydd registrerats som utresta från Sverige, uppger myndigheten.

Drygt en tredjedel har uppgett att de ska återvända till Ukraina, men det kan röra sig om fler än så.

– För resterande två tredjedelar är landet de avsett att åka till okänt eller så har de angett ett annat land än Ukraina som destination. En liten andel av dem som rest ut från Sverige har kommit tillbaka, säger Annika Gottberg.

Prognos: Inkomna asylansökningar och övriga ärendekategorier 2023

Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2023 i prognosen från februari i år:

- Asyl, förstagångsansökningar: 16 000 (16 000)

- Asyl, förlängningsansökningar: 33 000 (33 000)

- Studerandeärenden: 30 000 (27 000)

- Anknytningsärenden: 45 000 (45 000)

- Medborgarskapsärenden: 80 000 (80 000)

- Arbetsmarknadsärenden: 100 000 (100 000)

Källa: Migrationsverket

Foto: P. D. Preez

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen