Så många väntas söka asyl i Sverige

2023 04 25

Antalet personer som kommer att söka asyl i Sverige under 2023 beräknas till 16 000.

Det fastslår Migrationsverket i en ny prognos.

Siffran innebär att antalet asylsökande under 2023 blir ungefär lika många som under fjolåret.

Därtill räknar Migrationsverket med att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige i år.

Personer som har flytt från Ukraina kan få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv.

I dagsläget gäller det tillfälliga skyddet till den 4 mars 2024, men enligt massflyktingsdirektivet kan det förlängas till 4 mars 2025.

– En utveckling med ett långvarigt krig i Ukraina framstår som allt mer trolig. Om kriget fortsätter är det rimligt att anta att flertalet av dem vars tillfälliga skydd löper ut vill stanna kvar i Sverige. Incitamenten att stanna antas också öka ju längre man vistas här, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.

– Vi antar att det stora flertalet kommer att vilja stanna i Sverige om kriget fortsätter och att de då ansöker om framför allt asyl, tillägger hon.

Fler bedöms lämna Sverige

Under 2023 väntas cirka 13 000 personer, som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet, lämna Sverige.

Det är 3 000 fler än i föregående prognos från Migrationsverket.

– Totalt har cirka 20 procent av dem som fått tillfälligt skydd registrerats som utresta från Sverige, uppger myndigheten.

Drygt en tredjedel har uppgett att de ska återvända till Ukraina, men det kan röra sig om fler än så.

– För resterande två tredjedelar är landet de avsett att åka till okänt eller så har de angett ett annat land än Ukraina som destination. En liten andel av dem som rest ut från Sverige har kommit tillbaka, säger Annika Gottberg.

Prognos: Inkomna asylansökningar och övriga ärendekategorier 2023

Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2023 i prognosen från februari i år:

- Asyl, förstagångsansökningar: 16 000 (16 000)

- Asyl, förlängningsansökningar: 33 000 (33 000)

- Studerandeärenden: 30 000 (27 000)

- Anknytningsärenden: 45 000 (45 000)

- Medborgarskapsärenden: 80 000 (80 000)

- Arbetsmarknadsärenden: 100 000 (100 000)

Källa: Migrationsverket

Foto: P. D. Preez

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen


3 november 2025

”Något stämmer inte” – nya uppgifter om Trumps hälsa

2025 11 03

USA:s president Donald Trump genomgick i oktober en MR-undersökning under en hälsokontroll på Walter Reed Military Hospital – sex månader efter sin senaste hälsokontroll.

Vita huset uppgav snabbt att läkarbesöket gått utmärkt, men nämnde inget om MR-undersökningen.  

Trump berättade senare att han genomgått en MR-undersökning. Varken presidenten eller Vita huset har dock förklarat varför den behövdes, vilket har lett till spekulationer om att information om Trumps hälsa har dolts.

Läkaren: ”Något stämmer inte”

Nu kommer nya uppgifter som spär på spekulationerna ytterligare.

Jeffrey Kuhlman, som tjänstgjort som läkare i Vita huset under tre presidenter, uppmärksammar att mer än fyra timmar hade reserverats för hälsokontrollen – något som enligt Kuhlman väcker frågor om besökets omfattning.

Förutom magnetkameraundersökningen kunde andra tester och förebyggande hälsokontroller ha utförts på Vita husets läkarmottagning på mindre än 15 minuter, hävdar läkaren.

– Det är ungefär en åtta minuter lång helikopterresa från South Lawn till Walter Reed. Så vi vet att han hade minst fyra timmar till sitt förfogande för att få medicinsk vård, säger han till The Hill.

– Det är något som inte stämmer, tillägger Kuhlman.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

”Borde få veta”

Det finns ingen lag som fastslår att Vita huset måste dela med sig av information om presidentens hälsa.

Historikern Jacob Appel, som forskar om amerikanska presidenters hälsotillstånd, anser dock att Vita huset borde dela med sig av information om Trumps MR-undersökning.

– Vi borde få veta varför magnetkameraundersökningen gjordes, säger han till tidningen och påpekar att en MR-undersökning kan utföras av flera olika skäl.

– En magnetkameraundersökning kan göras för att kontrollera om det finns kognitiva problem. Det kan vara för att undersöka hjärtat, eller så kan presidenten ha vridit en fotled och man vill utesluta att han har en benfraktur. Det kan i princip vara nästan vad som helst.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch kollapsar – “en mardröm”

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen