Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

2022 11 18

Novus har genomfört en undersökning på uppdrag av SPP som visar att över 60 procent av svenskarna är bekymrade för sin ekonomi, rapporterar DN.

80 procent menar att det är matpriserna som har störst påverkan på hushållsekonomin.

– Den upplevda oron har sin grund i att de faktiska kostnaderna har ökat, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Volatilitet och osäkerhet

Undersökningen visar även att ungefär 65 procent tror att de kommer konsumera mindre under det kommande året än vad de gjorde det senaste.

Nästan 60 procent av de tillfrågade oroar sig över hur deras kommande pension kommer se ut.

– Det beror också på en volatil energimarknad och osäkerheten kring vilka ekonomiska stöd som kommer att komma närmaste tolv månaderna, fortsätter Åhrman. 

Tufft ekonomiskt år

Hög inflation, pandemi och krig har präglat världsekonomin under de senaste åren.

Detta har lett till att allt fler oroar sig över den ekonomiska tillvaron.

Sveriges nya finansminister Elisabeth Svantesson (M) har varnat för en kommande lågkonjunktur i Sverige.

– Vi går inte bara bokstavligt talat mot vinter, utan svensk ekonomi går mot en rätt bister vinter. Hur kallt och bistert det kommer att bli det vet vi inte exakt ännu, sade hon enligt Sveriges Radio.

Oro för framtiden

Till följd av energikriser och krig ser svenskarna negativt på framtiden.

Allt fler känner en stark oro i takt med de globala utmaningar världen står inför såväl som de inhemska problemen.

Detta syns bland annat i konjunkturinstitutets barometer som visar att hushållens förväntningar på den svenska ekonomin är rekordpessimistiska, rapporterar SVT.

Kriget i Ukraina påverkar

Den första veckan i oktober svarade mer än hälften att de ser mörkt eller mycket mörkt på framtiden, uppger SVT.

– Vi tror att det beror på ett antal olika orsaker, både ekonomiska och säkerhetspolitiska. Man är inte orolig för att Sverige ska dras in i ett direkt krig, men det finns en oro för cyberattacker och den typen av hemliga angrepp som kan påverka samhället negativt, säger Sifo Kantar Publics opinionschef Toivo Sjörén.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Chefer ska börja rapportera anställda – gäller hela landet

2026 04 15

Arbetsgivare ska framöver kunna rapportera sina arbetstagares frånvaro direkt till Försäkringskassan.

Det framhåller myndigheten i en hemställan till regeringen.

Syftet är att förhindra felaktiga utbetalningar som uppstår till följd av att folk begär ersättning för vab, vård av barn, samtidigt som man får lön från arbetsgivaren.

– Omläggningen ska ses som ett första steg mot att förvalta socialförsäkringen på ett sätt som gör att våra utbetalningar blir korrekta från början istället för att som idag försöka upptäcka felaktigheter när pengarna redan betalats ut, säger Nils Öberg, generaldirektör, Försäkringskassan, i ett uttalande.

En gång i månaden

Redan för knappt två år sedan påtalade regeringen att bidragsfusket måste upphöra. Därför gick man fram med förslaget om att chefen en gång i månaden skulle lämna in uppgifter till Skatteverket om vem som varit borta från jobbet på grund av vab eller föräldraledighet.

Nu ska uppgifterna istället gå direkt till Försäkringskassan, enligt myndighetens hemställan. En förändring som skulle kunna förhindra att minst 900 miljoner kronor betalas ut felaktigt varje år.

– Vi behöver gå från miljoner till miljarder när det gäller att förhindra bidragsbrott och felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. Att som idag göra omfattande efterhandskontroller och ställa återkrav när pengarna redan betalats ut felaktigt är både ineffektivt och dyrt, säger Nils Öberg.

– Med denna förändring kommer kostnaderna för föräldraförsäkringen att minska väsentligt och vi kommer att kunna lägga mer kraft på vår försäkringsverksamhet. Dessutom kommer färre föräldrar att fastna i skulder när de blir återbetalningsskyldiga, vare sig det beror på medvetna fel, misstag eller rent slarv.

LÄS MER: ”Gör det senast 4 maj” – uppmaning från Skatteverket

Försäkringskassan kan få stort ansvar

För föräldrar kommer den föreslagna förändringen att innebära att ersättningen betalas ut i anslutning till att arbetsgivaren gör avdrag på lönen för frånvaro. Idag kan ersättningen komma långt innan lönen.

Försäkringskassans hemställan kommer en dryg månad efter att en utredning som tillsatts av regeringen föreslog att myndigheten ska få stärkta befogenheter i att bekämpa bidragsbrott.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor uppskattas betalas ut felaktigt från statens välfärdssystem varje år. I vissa fall hamnar pengarna hos kriminella.

– Där det finns pengar finns kriminalitet. Vår gemensamma välfärd ska gå till personer som har rätt till den, inte till kriminella. Det är välkommet att regeringen nu fått fler konkreta förslag på hur Försäkringskassan skulle kunna utreda, förebygga, förhindra och upptäcka bidragsbrott, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen