Så många svenskar oroar sig över sin privatekonomi

2022 11 18

En ny undersökning visar att en mycket stor andel av svenskarna är oroliga för sina ekonomiska förutsättningar.

Novus har genomfört en undersökning på uppdrag av SPP som visar att över 60 procent av svenskarna är bekymrade för sin ekonomi, rapporterar DN.

80 procent menar att det är matpriserna som har störst påverkan på hushållsekonomin.

– Den upplevda oron har sin grund i att de faktiska kostnaderna har ökat, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Volatilitet och osäkerhet

Undersökningen visar även att ungefär 65 procent tror att de kommer konsumera mindre under det kommande året än vad de gjorde det senaste.

Nästan 60 procent av de tillfrågade oroar sig över hur deras kommande pension kommer se ut.

– Det beror också på en volatil energimarknad och osäkerheten kring vilka ekonomiska stöd som kommer att komma närmaste tolv månaderna, fortsätter Åhrman.

Tufft ekonomiskt år

Hög inflation, pandemi och krig har präglat världsekonomin under de senaste åren.

Detta har lett till att allt fler oroar sig över den ekonomiska tillvaron.

Sveriges nya finansminister Elisabeth Svantesson (M) har varnat för en kommande lågkonjunktur i Sverige.

– Vi går inte bara bokstavligt talat mot vinter, utan svensk ekonomi går mot en rätt bister vinter. Hur kallt och bistert det kommer att bli det vet vi inte exakt ännu, sade hon enligt Sveriges Radio.

Oro för framtiden

Till följd av energikriser och krig ser svenskarna negativt på framtiden.

Allt fler känner en stark oro i takt med de globala utmaningar världen står inför såväl som de inhemska problemen.

Detta syns bland annat i konjunkturinstitutets barometer som visar att hushållens förväntningar på den svenska ekonomin är rekordpessimistiska, rapporterar SVT.

Kriget i Ukraina påverkar

Den första veckan i oktober svarade mer än hälften att de ser mörkt eller mycket mörkt på framtiden, uppger SVT.

– Vi tror att det beror på ett antal olika orsaker, både ekonomiska och säkerhetspolitiska. Man är inte orolig för att Sverige ska dras in i ett direkt krig, men det finns en oro för cyberattacker och den typen av hemliga angrepp som kan påverka samhället negativt, säger Sifo Kantar Publics opinionschef Toivo Sjörén.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen