Så många överger elbil för bensindriven

2024 10 30

En ny undersökning visar hur lojala elbilsägare är till elbilar.

Det är analysföretaget Vroom som har genomfört en kartläggning.

Undersökningen visar hur många som byter bort sin elbil mot bilar med bensin- eller dieselmotorer i Sverige.

Det visar trender för både de som har köpt nya och begagnade elbilar.

Så ser siffrorna ut

Ungefär 44 procent av de som tidigare ägt en begagnad elbil valde en begagnad elbil igen, framgår i undersökningen.

56 procent väljer därmed en annan biltyp.

– Lojaliteten till elbilar är något lägre bland begagnatköpare, men den är på väg uppåt, framhåller Vroom.

– Andelen som valde bensin- och dieselbilar har minskat och utgör nu 37 procent, jämfört med 45 procent året innan.

Är högre

Bland de som köper nya elbilar tycks lojaliteten vara högre.

85 procent av de som tidigare ägt en elbil valde att köpa en elbil igen vid sitt senaste köp.

– 7 procent bytte till laddhybrid, en ökning från 5 procent föregående år. Bensinbilar valdes också av 7 procent av kunderna, medan övriga drivmedel, som diesel, stod för endast 0,3 procent, fortsätter Vroom.

Är en skillnad

Klart och tydligt är att de som köper begagnade elbilar är mindre lojala till elbilen än de som köper nya elbilar.

– En förklaring kan vara att begagnatkunder ofta är mer priskänsliga och letar efter det mest ekonomiska alternativet, där en bra affär går före valet av biltyp, framhåller Vroom i ett pressmeddelande.

– Det kan också bero på att utbudet av fossilbilar är större än utbudet av laddbara bilar på begagnatmarknaden.

Viss uppstuds

I branschorganisationen Mobility Swedens rapport för september månad framgår att intresset för elbilar tycks ha studsat upp lite.
Detta efter en tung period för den bredare bilmarknaden som har slagit hårt mot flera ledande aktörer i branschen.

– Av september månads nyregistreringar var två av tre laddbara bilar, förklarar Mobility Sweden i rapporten.

– Andelen elbilar uppgick i september till nära 45 procent, vilket är den högsta siffran i år och även i antal nås årsbästa.

Foto: My Energy resp Circle K

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen