Så många överger elbil för bensindriven

2024 10 30

En ny undersökning visar hur lojala elbilsägare är till elbilar.

Det är analysföretaget Vroom som har genomfört en kartläggning.

Undersökningen visar hur många som byter bort sin elbil mot bilar med bensin- eller dieselmotorer i Sverige.

Det visar trender för både de som har köpt nya och begagnade elbilar.

Så ser siffrorna ut

Ungefär 44 procent av de som tidigare ägt en begagnad elbil valde en begagnad elbil igen, framgår i undersökningen.

56 procent väljer därmed en annan biltyp.

– Lojaliteten till elbilar är något lägre bland begagnatköpare, men den är på väg uppåt, framhåller Vroom.

– Andelen som valde bensin- och dieselbilar har minskat och utgör nu 37 procent, jämfört med 45 procent året innan.

Är högre

Bland de som köper nya elbilar tycks lojaliteten vara högre.

85 procent av de som tidigare ägt en elbil valde att köpa en elbil igen vid sitt senaste köp.

– 7 procent bytte till laddhybrid, en ökning från 5 procent föregående år. Bensinbilar valdes också av 7 procent av kunderna, medan övriga drivmedel, som diesel, stod för endast 0,3 procent, fortsätter Vroom.

Är en skillnad

Klart och tydligt är att de som köper begagnade elbilar är mindre lojala till elbilen än de som köper nya elbilar.

– En förklaring kan vara att begagnatkunder ofta är mer priskänsliga och letar efter det mest ekonomiska alternativet, där en bra affär går före valet av biltyp, framhåller Vroom i ett pressmeddelande.

– Det kan också bero på att utbudet av fossilbilar är större än utbudet av laddbara bilar på begagnatmarknaden.

Viss uppstuds

I branschorganisationen Mobility Swedens rapport för september månad framgår att intresset för elbilar tycks ha studsat upp lite.
Detta efter en tung period för den bredare bilmarknaden som har slagit hårt mot flera ledande aktörer i branschen.

– Av september månads nyregistreringar var två av tre laddbara bilar, förklarar Mobility Sweden i rapporten.

– Andelen elbilar uppgick i september till nära 45 procent, vilket är den högsta siffran i år och även i antal nås årsbästa.

Foto: My Energy resp Circle K

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen