Så många överger elbil för bensindriven

2024 10 30

En ny undersökning visar hur lojala elbilsägare är till elbilar.

Det är analysföretaget Vroom som har genomfört en kartläggning.

Undersökningen visar hur många som byter bort sin elbil mot bilar med bensin- eller dieselmotorer i Sverige.

Det visar trender för både de som har köpt nya och begagnade elbilar.

Så ser siffrorna ut

Ungefär 44 procent av de som tidigare ägt en begagnad elbil valde en begagnad elbil igen, framgår i undersökningen.

56 procent väljer därmed en annan biltyp.

– Lojaliteten till elbilar är något lägre bland begagnatköpare, men den är på väg uppåt, framhåller Vroom.

– Andelen som valde bensin- och dieselbilar har minskat och utgör nu 37 procent, jämfört med 45 procent året innan.

Är högre

Bland de som köper nya elbilar tycks lojaliteten vara högre.

85 procent av de som tidigare ägt en elbil valde att köpa en elbil igen vid sitt senaste köp.

– 7 procent bytte till laddhybrid, en ökning från 5 procent föregående år. Bensinbilar valdes också av 7 procent av kunderna, medan övriga drivmedel, som diesel, stod för endast 0,3 procent, fortsätter Vroom.

Är en skillnad

Klart och tydligt är att de som köper begagnade elbilar är mindre lojala till elbilen än de som köper nya elbilar.

– En förklaring kan vara att begagnatkunder ofta är mer priskänsliga och letar efter det mest ekonomiska alternativet, där en bra affär går före valet av biltyp, framhåller Vroom i ett pressmeddelande.

– Det kan också bero på att utbudet av fossilbilar är större än utbudet av laddbara bilar på begagnatmarknaden.

Viss uppstuds

I branschorganisationen Mobility Swedens rapport för september månad framgår att intresset för elbilar tycks ha studsat upp lite.
Detta efter en tung period för den bredare bilmarknaden som har slagit hårt mot flera ledande aktörer i branschen.

– Av september månads nyregistreringar var två av tre laddbara bilar, förklarar Mobility Sweden i rapporten.

– Andelen elbilar uppgick i september till nära 45 procent, vilket är den högsta siffran i år och även i antal nås årsbästa.

Foto: My Energy resp Circle K

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen