Så kan Sverige attackeras – steg för steg

2024 01 09

Under de senaste dygnen har krigsvarningarna avlöst varandra i Sverige.

Såväl regeringen och Försvarsmakten har konstaterat att det kan bli krig i Sverige.

Ryssland pekas ut som den troliga angriparen.

Men hur skulle ett ryskt angrepp mot Sverige se ut?

Generalmajoren Karlis Neretnieks har svaret.

I en intervju med Aftonbladet berättar han hur en rysk attack kan utspela sig steg för steg.

Kommunikationen slås ut

Enligt Karlis Neretnieks är det högst troligt att Ryssland skulle inleda ett angrepp med storskaliga it-attacker.

Internet, betalningsmedel och vägtransportsystemet beskrivs som prioriterade mål i det första stadiet av attacken. 

Elförsörjningen angrips

I ett andra skede kommer den ryska krigsmakten försöka sätta den svenska elförsörjningen ur spel, bedömer generalmajoren.

– Här är det viktigt att Sverige förbereder sig så att – vid behov – elnätet kan återställas så snabbt som möjligt, framhåller Neretnieks.

Geografiska mål attackeras

Om Ryssland inleder en fullskalig invasion blir södra Sverige först att attackeras. Skåne, Gotland och Blekinge är viktiga militära befattningar, förklarar generalmajoren.

Han tillägger att Skandinaviens norra spets även skulle vara ett viktigt strategiskt mål för Ryssland.

Stockholms roll

Avslutningsvis kommenterar Karlis Neretnieks Stockholms roll i en potentiell ryskt angrepp mot Sverige.

Enligt generalmajoren är huvudstaden inget intressant mål, utifrån en militär synvinkel.

– Förutom om man kan slå ut statsledningen, vilket gör det lättare att erövra Sverige, förklarar han.

Varnat för Gotland

I Sveriges säkerhetspolitiska analys, som presenterades i maj 2022, har Gotland pekats ut som ”särskilt militärstrategiskt intresse för Ryssland i händelse av en konflikt”.

I händelse av en konflikt med Ryssland skulle Gotland bli särskilt utsatt och Sverige skulle sakna försvarsgarantier utan ett Natomedlemskap.

– Vilket potentiellt skulle vara förknippat med en lägre risk för Ryssland att ensidigt agera mot svenskt territorium tidigt i en konflikt, exempelvis genom att försöka ta kontrollen över Gotland, står det i analysen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen