Så kan du spara pengar på streamingtjänster

2023 09 10

Det är många som främst känner av de ökade kostnaderna när det kommer till räntor och matvaror, men även underhållningstjänster har gått upp i pris.

Siffror från i juli pekar på att priserna för tjänster relaterade till tv, film och musik har ökat med 7 procent jämfört med året innan.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Se över tjänsterna

Nu rekommenderar konsumentrådgivaren Maria Wiezell att svenska folket bör se över vilka streamingtjänster man verkligen använder.

På så sätt kan man kapa onödiga kostnader och lätta trycket på plånboken.

– Vi brukar alltid tipsa om det, och att där det är möjligt, dela med andra familjemedlemmar. Det finns också många kostnadsfria tjänster såsom SVT Play som inte kostar något extra, säger hon till SvD.

Många som glömmer

Hon tipsar även om att inte ha för långa bindningstider, så att man kan avbryta en tjänst när det behövs.

Många glömmer att man betalar för en tjänst som man inte ens använder, och därför kan det vara bra att ha koll på vad det är man betalar för.

Spotify och Netflix

Bland tjänsterna som har höjt priserna under året finns såväl Spotify som Netflix.

– Våra abonnemang och priser kan ändras i takt med att vi lägger till fler filmer och serier och introducerar nya produktfunktioner. Vi kan även justera abonnemang och priser baserat på lokala marknadsförändringar, som förändringar av lokala skatter eller inflation, förklarar Netflix.

Tufft år

Det har varit ett tufft ekonomiskt år för många och då kan det vara bra att tänka på vilka utgifter man kan spara in på.

Inflationen fortsätter vara mycket problematisk i Sverige.

– Tjänster och varor inom rekreation och kultur som paketresor, hemelektronik och motionsutövning bidrar alltmer till inflationen. Totalt har priserna inom området ökat med 14 procent på ett år, säger John Eliasson vid SCB.

Foto: A. Jasso

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen