Så kan du spara pengar på streamingtjänster

2023 09 10

Kostnaderna för underhållningstjänster har stigit under året.

Det är många som främst känner av de ökade kostnaderna när det kommer till räntor och matvaror, men även underhållningstjänster har gått upp i pris.

Siffror från i juli pekar på att priserna för tjänster relaterade till tv, film och musik har ökat med 7 procent jämfört med året innan.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Se över tjänsterna

Nu rekommenderar konsumentrådgivaren Maria Wiezell att svenska folket bör se över vilka streamingtjänster man verkligen använder.

På så sätt kan man kapa onödiga kostnader och lätta trycket på plånboken.

– Vi brukar alltid tipsa om det, och att där det är möjligt, dela med andra familjemedlemmar. Det finns också många kostnadsfria tjänster såsom SVT Play som inte kostar något extra, säger hon till SvD.

Många som glömmer

Hon tipsar även om att inte ha för långa bindningstider, så att man kan avbryta en tjänst när det behövs.

Många glömmer att man betalar för en tjänst som man inte ens använder, och därför kan det vara bra att ha koll på vad det är man betalar för.

Spotify och Netflix

Bland tjänsterna som har höjt priserna under året finns såväl Spotify som Netflix.

– Våra abonnemang och priser kan ändras i takt med att vi lägger till fler filmer och serier och introducerar nya produktfunktioner. Vi kan även justera abonnemang och priser baserat på lokala marknadsförändringar, som förändringar av lokala skatter eller inflation, förklarar Netflix.

Tufft år

Det har varit ett tufft ekonomiskt år för många och då kan det vara bra att tänka på vilka utgifter man kan spara in på.

Inflationen fortsätter vara mycket problematisk i Sverige.

– Tjänster och varor inom rekreation och kultur som paketresor, hemelektronik och motionsutövning bidrar alltmer till inflationen. Totalt har priserna inom området ökat med 14 procent på ett år, säger John Eliasson vid SCB.

Foto: A. Jasso

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen