Så kan du spara pengar på streamingtjänster

2023 09 10

Kostnaderna för underhållningstjänster har stigit under året.

Det är många som främst känner av de ökade kostnaderna när det kommer till räntor och matvaror, men även underhållningstjänster har gått upp i pris.

Siffror från i juli pekar på att priserna för tjänster relaterade till tv, film och musik har ökat med 7 procent jämfört med året innan.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Se över tjänsterna

Nu rekommenderar konsumentrådgivaren Maria Wiezell att svenska folket bör se över vilka streamingtjänster man verkligen använder.

På så sätt kan man kapa onödiga kostnader och lätta trycket på plånboken.

– Vi brukar alltid tipsa om det, och att där det är möjligt, dela med andra familjemedlemmar. Det finns också många kostnadsfria tjänster såsom SVT Play som inte kostar något extra, säger hon till SvD.

Många som glömmer

Hon tipsar även om att inte ha för långa bindningstider, så att man kan avbryta en tjänst när det behövs.

Många glömmer att man betalar för en tjänst som man inte ens använder, och därför kan det vara bra att ha koll på vad det är man betalar för.

Spotify och Netflix

Bland tjänsterna som har höjt priserna under året finns såväl Spotify som Netflix.

– Våra abonnemang och priser kan ändras i takt med att vi lägger till fler filmer och serier och introducerar nya produktfunktioner. Vi kan även justera abonnemang och priser baserat på lokala marknadsförändringar, som förändringar av lokala skatter eller inflation, förklarar Netflix.

Tufft år

Det har varit ett tufft ekonomiskt år för många och då kan det vara bra att tänka på vilka utgifter man kan spara in på.

Inflationen fortsätter vara mycket problematisk i Sverige.

– Tjänster och varor inom rekreation och kultur som paketresor, hemelektronik och motionsutövning bidrar alltmer till inflationen. Totalt har priserna inom området ökat med 14 procent på ett år, säger John Eliasson vid SCB.

Foto: A. Jasso

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


1dec2025

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen