Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

– Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 10

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen