Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

– Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin offrar trogen parhäst

2026 07 31

Putin handplockar folket runt omkring sig.

När Ryssland annekterade Krym 2014 tillsattes Sergej Aksjonov för att vara den ryske diktatorns förlängda arm på halvön.

Sedan dess har de båda förblivit varandra trogna. Men inte så länge till.

Sergej Aksjonov kan vara på väg att offras av Putin, rapporterar Kyiv Post.

Letar syndabock

Situationen på Krym har blivit allt sämre den senaste tiden, efter att Ukraina slagit ut flera viktiga funktioner på halvön.

Många hushåll har varit utan ström en längre tid.

– Elektricitet kan för närvarande inte levereras till vissa bosättningar på halvön på grund av skador på företagets anläggningar och huvudelnätet, meddelar energioperatören Krymenergo.

Det råder också stor brist på bränsle och flera av regionens militära anläggningar har slagits ut.

Pekas ut

Nu går den ukrainska partisanrörelsen Atesh ut med uppgifter om att Putin kommer peka ut Sergej Aksjonov som syndabock för situationen och på så sätt offra sin trogna medarbetare för att rädda sitt eget skinn.

– Huvudmålet med denna personalutrensning är att minska sociala spänningar och dämpa det växande missnöjet mot myndigheterna bland lokalbefolkningen, framhåller rörelsen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Väntar in september

Enligt uppgifter väntar Kreml in landets val till statsduman i september innan förändringen kommer genomföras, även om Krymledaren redan har fått besked om vad som väntar, enligt Atesh.

– Alexei Dmitriev, den av Ryssland utnämnda inrikesministern på Krim, är en ledande kandidat att ersätta Aksyonov, uppger partisanorganisationen.

Får hjälp från Afrika

Idag kommer också beskedet att Ryssland nu tar hjälp av Marocko för att täcka upp bristen på bensin i landet, rapporterar Reuters.

Enligt uppgifter är det Lukoil som levererat en stor last med bränsle i hamnen i Murmansk.

Det afrikanska landet blir därmed det tredje landet som hjälper Ryssland i bränslekrisen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Glatt besked gällande favorit i fiskdisken på Ica

2026 07 31

EU och Norge har fattat beslut.

Räkkvoten kommer höjas med 15 procent under det kommande året.

Under många år har räkfisket varit kraftigt begränsat men nu har antalet räkor börjat öka igen.

– Det är en blandning mellan att fisketrycket och fångsten har gått ner och det innebär fler räkor som överlever. Samtidigt har vi haft en hyfsat okej rekrytering, alltså nya bebisar, som kommer in i beståndet, säger Havsfiskelaboratoriet SLU:s docent Massimiliano Cardinale till TV4.

Kan påverka priset

När fler räkor kan fiskas och tillgången stiger kan också priset på sikt påverkas för konsumenter som gillar den lyxiga favoriten i fiskdisken i svenska butiker.

Samtidigt är framtiden oviss, trots en uppgång i nuläget.

– Jag vill påpeka att det fortfarande är på en låg nivå. Det krävs mer för att bygga bestånden ytterligare för att vi ska vara på säkrare mark, säger Massimiliano Cardinale.

LÄS OCKSÅ: Krisstöd till svenska livsmedel

Får innovationspris

I maj fick projektet ”Västerviksräkan” årets innovationspris av SLU och Sparbanksstiftelsen i Uppland.

Projektet leds av Anders Kiessling, som är professor i akvakultur vid SLU. Han har under lång tid forskat kring hållbara system för vattenbruk och cirkulära fodersystem.

Projektet har fått stöd för att utveckla och testa tekniken i pilotanläggningar.

– Nu produceras de första jätteräkorna i industrimiljö i Västervik. Produkterna ska testas tillsammans med några av Sveriges bästa kockar, säger Anders Kiessling till SLU.

Produceras i Umeå

I Umeå testar man också att odla fisk och räkor i en tank på land.

– Det innebär att vi kan ta vårt vattenbrukssystem från testnivå till faktisk produktion av fisk och räkor. Här finns både restvärmen, forskningsmiljön och samarbetet som krävs för att odlingen ska kunna skalas upp på riktigt, säger Olivier Keech, forskare och entreprenör vid Umeå universitet, till SVT.

Förhoppningen är att den lokalproducerade maten ska få ta större plats framöver.

– Det här är superspännande. Vi har ett behov av mer lokalproducerad mat, säger Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S), till kanalen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Foto: ICA-gruppen

Text: Redaktionen