Så digitala är EU:s 27 länder – Se rankinglistan och Sveriges placering här

2022 07 30

Nu är EU:s nya rankinglista klar över hur långt medlemsländerna har kommit i sin digitalisering.

Övergången till ett digitalt samhälle skapar både jobb och tillväxt men det är betydande skillnader inom Europeiska Unionen när det gäller hur långt de olika länderna har kommit.

Norden i topp

De nordiska länderna rankar mycket högt på listan samtidigt som de östeuropeiska länderna går betydligt sämre.

EU-kommissionen har presenterat rankingen sedan 2014 och Sverige har alltid hamnat på plats 1, 2 eller tre rapporterar Europaportalen.

Men den nya rankingen för 2022 visar att Sverige får sin sämsta placering någonsin.

Fyra underkategorier

Nederländerna har nu tagit sig upp och förbi Sverige som därmed puttas bort från prispallen.

Den så kallade Desi-rankingen består av fyra underkategorier:

- Uppkoppling

- Digitala offentliga tjänster

- Integrering av digital teknik

- Humankapital

Svenska företag

Undersökningen visar att Sverige är extra bra avseende att svenska företag ligger i framkant när det gäller införande av ny teknik.

Men å andra sidan tappar Sverige i indexet på grund av att företagen har svårt att tillsätta lediga tjänster inom IT-sektorn.

Vinnare är Finland och sämst till ligger Rumänien.

Här är hela listan.

Hela listan

EU:s ranking för digital ekonomi och digitala samhälle

1, Finland

2, Danmark

3, Nederländerna

4, Sverige

5, Irland

6, Malta

7, Spanien

8, Luxemburg

9, Estland

10, Österrike

11, Slovenien

12, Frankrike

13, Tyskland

14, Litauen

-- EU-snittet

15, Portugal

16, Belgien

17, Lettland

18, Italien

19, Tjeckien

20, Cypern

21, Kroatien

22, Ungern

23, Slovakien

24, Polen

25, Grekland

26, Bulgarien

27, Rumänien

Uppkopplade länder

Här är underkategorin Uppkoppling som även är poängsatt.

19,3  Danmark

17,5  Nederländerna

17,4  Spanien

16,8  Tyskland

16,0  Frankrike

15,4  Irland

15,3  Italien

15,1  Sverige

15,1  Finland

15,0  Slovenien

15,0  EU-snittet

14,8  Luxemburg

14,7  Cypern

14,4  Ungern

14,1  Österrike

13,8  Rumänien

13,3  Malta

13,2  Tjeckien

12,9  Portugal

12,7  Bulgarien

12,5  Lettland

12,5  Slovakien

12,4  Grekland

12,3  Litauen

12,0  Kroatien

11,6  Polen

11,1  Estland

10,0  Belgien

Läs mer om undersökningen och rankingen här.

Foto: Firmbee

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen