Så digitala är EU:s 27 länder – Se rankinglistan och Sveriges placering här

2022 07 30

Nu är EU:s nya rankinglista klar över hur långt medlemsländerna har kommit i sin digitalisering.

Övergången till ett digitalt samhälle skapar både jobb och tillväxt men det är betydande skillnader inom Europeiska Unionen när det gäller hur långt de olika länderna har kommit.

Norden i topp

De nordiska länderna rankar mycket högt på listan samtidigt som de östeuropeiska länderna går betydligt sämre.

EU-kommissionen har presenterat rankingen sedan 2014 och Sverige har alltid hamnat på plats 1, 2 eller tre rapporterar Europaportalen.

Men den nya rankingen för 2022 visar att Sverige får sin sämsta placering någonsin.

Fyra underkategorier

Nederländerna har nu tagit sig upp och förbi Sverige som därmed puttas bort från prispallen.

Den så kallade Desi-rankingen består av fyra underkategorier:

- Uppkoppling

- Digitala offentliga tjänster

- Integrering av digital teknik

- Humankapital

Svenska företag

Undersökningen visar att Sverige är extra bra avseende att svenska företag ligger i framkant när det gäller införande av ny teknik.

Men å andra sidan tappar Sverige i indexet på grund av att företagen har svårt att tillsätta lediga tjänster inom IT-sektorn.

Vinnare är Finland och sämst till ligger Rumänien.

Här är hela listan.

Hela listan

EU:s ranking för digital ekonomi och digitala samhälle

1, Finland

2, Danmark

3, Nederländerna

4, Sverige

5, Irland

6, Malta

7, Spanien

8, Luxemburg

9, Estland

10, Österrike

11, Slovenien

12, Frankrike

13, Tyskland

14, Litauen

-- EU-snittet

15, Portugal

16, Belgien

17, Lettland

18, Italien

19, Tjeckien

20, Cypern

21, Kroatien

22, Ungern

23, Slovakien

24, Polen

25, Grekland

26, Bulgarien

27, Rumänien

Uppkopplade länder

Här är underkategorin Uppkoppling som även är poängsatt.

19,3  Danmark

17,5  Nederländerna

17,4  Spanien

16,8  Tyskland

16,0  Frankrike

15,4  Irland

15,3  Italien

15,1  Sverige

15,1  Finland

15,0  Slovenien

15,0  EU-snittet

14,8  Luxemburg

14,7  Cypern

14,4  Ungern

14,1  Österrike

13,8  Rumänien

13,3  Malta

13,2  Tjeckien

12,9  Portugal

12,7  Bulgarien

12,5  Lettland

12,5  Slovakien

12,4  Grekland

12,3  Litauen

12,0  Kroatien

11,6  Polen

11,1  Estland

10,0  Belgien

Läs mer om undersökningen och rankingen här.

Foto: Firmbee

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen