Så blir det om Centern går i opposition – och samtidigt godtar Löfven

2021 07 05

Om Centern säger ja till Stefan Löfven (S) som statsminister men samtidigt lämnar S-C-MP-samarbetet och går i opposition – då slår partiet två flugor i en smäll.

Det är en ny utveckling i svensk politik som skulle bli effekten om Centern tar dessa beslut – vilket ännu inte bekräftats av partiledningen men som det nu kommit uppgifter om.

Fyra tydliga effekter

Effekterna skulle sannolikt bli följande:

1) Den största förändringen och det mest dramatiska är att Centern går i opposition och lämnar samarbetet med S och MP. Den utlösande faktorn är att Liberalerna redan sänkt Januariavtalet.

2) Centern får därmed möjlighet att forma en ny strategisk och politisk linje och ny väg framåt till valet 2022. Målet är att på nytt bli vågmästare och få igenom maximalt med centerpolitik med fokus på landsbygden, klimatet, företag och näringslivet, sänkta skatter och sjukvården.

3) Stefan Löfven (S) drar längsta strået i statsministerkampen och får trots att Centern går i opposition ändå ett ja av Centern i statsministeromröstningen – på ett villkor – nämligen att Regeringen Löfven säger ja till ett sista antal centerreformer.

4) Sammantaget är det skickligt hanterat av Centern såväl strategiskt som sakpolitiskt då partiet på en och samma gång får igenom ytterligare ett antal C-förslag samtidigt som partiet får chans att gå till val som en oberoende kraft i mitten placerad mittemellan de båda regeringsunderlagen; S-MP-V å ena sidan och M-KD-SD-L å andra sidan.

Bollen är rund

Var det slutar efter valet 2022 är skrivet i stjärnorna men Centern lär inte godta någon regering där SD ingår och dagens markering indikerar at man inte heller vill samverka med Vänsterpartiet. Bollen är rund i svensk politik och även oväntade saker kan inträffa - inte minst beroende på hur valresultatet slutar när vallokalerna slår igen dörrarna klockan 20.00 söndagen den 11 september 2022.

[yop_poll id="321"]

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen