Så blir det om Centern går i opposition – och samtidigt godtar Löfven

2021 07 05

Om Centern säger ja till Stefan Löfven (S) som statsminister men samtidigt lämnar S-C-MP-samarbetet och går i opposition – då slår partiet två flugor i en smäll.

Det är en ny utveckling i svensk politik som skulle bli effekten om Centern tar dessa beslut – vilket ännu inte bekräftats av partiledningen men som det nu kommit uppgifter om.

Fyra tydliga effekter

Effekterna skulle sannolikt bli följande:

1) Den största förändringen och det mest dramatiska är att Centern går i opposition och lämnar samarbetet med S och MP. Den utlösande faktorn är att Liberalerna redan sänkt Januariavtalet.

2) Centern får därmed möjlighet att forma en ny strategisk och politisk linje och ny väg framåt till valet 2022. Målet är att på nytt bli vågmästare och få igenom maximalt med centerpolitik med fokus på landsbygden, klimatet, företag och näringslivet, sänkta skatter och sjukvården.

3) Stefan Löfven (S) drar längsta strået i statsministerkampen och får trots att Centern går i opposition ändå ett ja av Centern i statsministeromröstningen – på ett villkor – nämligen att Regeringen Löfven säger ja till ett sista antal centerreformer.

4) Sammantaget är det skickligt hanterat av Centern såväl strategiskt som sakpolitiskt då partiet på en och samma gång får igenom ytterligare ett antal C-förslag samtidigt som partiet får chans att gå till val som en oberoende kraft i mitten placerad mittemellan de båda regeringsunderlagen; S-MP-V å ena sidan och M-KD-SD-L å andra sidan.

Bollen är rund

Var det slutar efter valet 2022 är skrivet i stjärnorna men Centern lär inte godta någon regering där SD ingår och dagens markering indikerar at man inte heller vill samverka med Vänsterpartiet. Bollen är rund i svensk politik och även oväntade saker kan inträffa - inte minst beroende på hur valresultatet slutar när vallokalerna slår igen dörrarna klockan 20.00 söndagen den 11 september 2022.

[yop_poll id="321"]

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen