S-MP-regeringen vill använda terrorlagar i kampen mot gängkriminella

2021 11 02

Inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen möjlighet att använda hårdare metoder mot gängkriminaliteten genom att använda verktyg som annars bara är möjliga i kampen mot terrorister.

S-MP-regeringen meddelar i dag att de vill skärpa polisen verktygslåda i kampen mot brottsligheten.

För att stoppa skjutningar

Mikael Damberg vill att polisen får tillgång till fler metoder för att stoppa planer på till exempel skjutningar i ett tidigt stadie.

– Samhällets offensiv mot de krimi­nella gängen pågår med full kraft. Regeringen har skärpt ett stort antal straff och gett polisen nya verktyg, bland annat hemlig data­avläsning som gör att man kommer åt krypterad information. Regeringen tar nu initiativ till att ge polisen ytterligare verktyg i sitt arbete mot kriminella nätverk, säger inrikes­minister Mikael Damberg.

Vill avlyssna utan konkret brottsmisstanke

S-MP-regeringen betonar att polisen själva efterfrågat ökade möjligheter att kunna använda hemliga tvångs­medel i förebyggande syfte för att bekämpa de krimi­nella nätverken. Förebyggande tvångs­medel får användas utan att polis eller åklagare har inlett en förunder­sökning och S-MP-regeringen vill nu genomföra följande punkter vilket de givit en utredare i uppdrag att granska:

--Användande av hemlig avlyss­ning i större utsträck­ning för att förhindra allvarliga brott som begås inom ramen för krimi­nella nätverk

--Nya möjligheter till husrann­sakan i preventivt syfte

--Bedöma om skyddet för privat- och familje­livet respektive den personliga integriteten bör stärkas.

Ska ge förslag till regeringen

En utredning innebär att man samlar in faktaunderlag och ser över fördelar och nackdelar för att kunna fatta beslut i frågan. När en regering inleder en utredning så innebär det nästan alltid att man vill genomföra förslaget.

– Utredaren ska överväga och lämna förslag om möjligheten att använda preventiva tvångsmedel, som annars bara är möjligt vid terroristbrott, även ska vara möjlig för gängrelaterad brottslighet, säger Damberg till Expressen.

ANALYS

Brottsligheten väntas bli en av de största frågor i valet 2022 och det lär enligt min bedömning bli en av de 2-3 frågor som Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson lägger mest fokus på.

[yop_poll id="855"]

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen