Rysslandsallierad varnar: Putin tänker starta oväntat krig

2024 06 14

En av medlemmarna i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO fruktar en dolk i ryggen.

Varningen kommer från Armenien som nu kommer att lämna försvarsalliansen.

Anledningen är att man fruktar att Ryssland har planerat att starta krig mot Armenien – tillsammans med den bittra rivalen Azerbajdzjan.

Det säger den armeniska premiärminister Nikol Pashinyan till det egna parlamentet, enligt CNN.

– Vi kommer själva att bestämma när vi lämnar, men vi kommer inte att komma tillbaka. Det har visat sig att medlemmar av alliansen inte uppfyller sina avtalsenliga förpliktelser, utan planerar ett krig med Azerbajdzjan mot oss.

Dumpar Putin

Pashinyan har under en längre tid anklagat Ryssland för att ha misslyckats med att skydda Armenien från azerbajdzjansk aggression.

Han har tidigare hotat med att lämna CTSO, Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen, och byta sida till väst om Moskva inte lever upp till vad de har lovat.

Nu verkar Armenien alltså till slut ha bestämt sig för att dumpa Vladimir Putin.

"Strategiskt misstag" att lita på Ryssland

Sedan Sovjetunionen föll har Armenien och Azerbajdzjan utkämpat två krig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som Azerbajdzjan med våld tog tillbaka i september förra året.

Historiskt har Ryssland traditionellt allierat sig med Armenien, men relationen har försämrats kraftigt den senaste tiden i takt med att Moskvas band till Azerbajdzjan har fördjupats.

Redan förra året sade Nikol Pashinyan att det var ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

I maj slängdes Putins soldater ut från Armenien.

– En överenskommelse har nått om att skicka tillbaka ryska gränsvakter från regionerna Tavush, Syunik, Vyats Dzor, Gegharkunik och Ararat, uppgav en talesperson för den armeniska regeringen vid tillfället.

Ville inte träffa Putin

När CSTO samlades på ett toppmöte i november uteblev Armenien och Pashinyan. Han ville inte träffa den ryska diktatorn.

Frånvaron beklagades av Ryssland som uppmanade Armenien att inte överge alliansen.

Belarus och dess ledare Alexander Lukasjenko, som också är medlem i CSTO, var desto mer frispråkig.

– Om du har klagomål måste du uttrycka dem i samtal mellan fyra ögon istället för att dumpa saker till media, sade han.

Fakta: medlemmar i CSTO

- Armenien

- Belarus

- Kazakstan

- Kirgizistan

- Ryssland

- Tadzjikistan

Foto: President of Russia Office (2018)

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen