Rysslandsallierad varnar: Putin tänker starta oväntat krig

2024 06 14

En av medlemmarna i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO fruktar en dolk i ryggen.

Varningen kommer från Armenien som nu kommer att lämna försvarsalliansen.

Anledningen är att man fruktar att Ryssland har planerat att starta krig mot Armenien – tillsammans med den bittra rivalen Azerbajdzjan.

Det säger den armeniska premiärminister Nikol Pashinyan till det egna parlamentet, enligt CNN.

– Vi kommer själva att bestämma när vi lämnar, men vi kommer inte att komma tillbaka. Det har visat sig att medlemmar av alliansen inte uppfyller sina avtalsenliga förpliktelser, utan planerar ett krig med Azerbajdzjan mot oss.

Dumpar Putin

Pashinyan har under en längre tid anklagat Ryssland för att ha misslyckats med att skydda Armenien från azerbajdzjansk aggression.

Han har tidigare hotat med att lämna CTSO, Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen, och byta sida till väst om Moskva inte lever upp till vad de har lovat.

Nu verkar Armenien alltså till slut ha bestämt sig för att dumpa Vladimir Putin.

"Strategiskt misstag" att lita på Ryssland

Sedan Sovjetunionen föll har Armenien och Azerbajdzjan utkämpat två krig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som Azerbajdzjan med våld tog tillbaka i september förra året.

Historiskt har Ryssland traditionellt allierat sig med Armenien, men relationen har försämrats kraftigt den senaste tiden i takt med att Moskvas band till Azerbajdzjan har fördjupats.

Redan förra året sade Nikol Pashinyan att det var ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

I maj slängdes Putins soldater ut från Armenien.

En överenskommelse har nått om att skicka tillbaka ryska gränsvakter från regionerna Tavush, Syunik, Vyats Dzor, Gegharkunik och Ararat, uppgav en talesperson för den armeniska regeringen vid tillfället.

Ville inte träffa Putin

När CSTO samlades på ett toppmöte i november uteblev Armenien och Pashinyan. Han ville inte träffa den ryska diktatorn.

Frånvaron beklagades av Ryssland som uppmanade Armenien att inte överge alliansen.

Belarus och dess ledare Alexander Lukasjenko, som också är medlem i CSTO, var desto mer frispråkig.

Om du har klagomål måste du uttrycka dem i samtal mellan fyra ögon istället för att dumpa saker till media, sade han.

Fakta: medlemmar i CSTO

- Armenien

- Belarus

- Kazakstan

- Kirgizistan

- Ryssland

- Tadzjikistan

Foto: President of Russia Office (2018)

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen