Rysslandsallierad varnar: Putin tänker starta oväntat krig

2024 06 14

En av medlemmarna i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO fruktar en dolk i ryggen.

Varningen kommer från Armenien som nu kommer att lämna försvarsalliansen.

Anledningen är att man fruktar att Ryssland har planerat att starta krig mot Armenien – tillsammans med den bittra rivalen Azerbajdzjan.

Det säger den armeniska premiärminister Nikol Pashinyan till det egna parlamentet, enligt CNN.

– Vi kommer själva att bestämma när vi lämnar, men vi kommer inte att komma tillbaka. Det har visat sig att medlemmar av alliansen inte uppfyller sina avtalsenliga förpliktelser, utan planerar ett krig med Azerbajdzjan mot oss.

Dumpar Putin

Pashinyan har under en längre tid anklagat Ryssland för att ha misslyckats med att skydda Armenien från azerbajdzjansk aggression.

Han har tidigare hotat med att lämna CTSO, Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen, och byta sida till väst om Moskva inte lever upp till vad de har lovat.

Nu verkar Armenien alltså till slut ha bestämt sig för att dumpa Vladimir Putin.

"Strategiskt misstag" att lita på Ryssland

Sedan Sovjetunionen föll har Armenien och Azerbajdzjan utkämpat två krig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som Azerbajdzjan med våld tog tillbaka i september förra året.

Historiskt har Ryssland traditionellt allierat sig med Armenien, men relationen har försämrats kraftigt den senaste tiden i takt med att Moskvas band till Azerbajdzjan har fördjupats.

Redan förra året sade Nikol Pashinyan att det var ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

I maj slängdes Putins soldater ut från Armenien.

En överenskommelse har nått om att skicka tillbaka ryska gränsvakter från regionerna Tavush, Syunik, Vyats Dzor, Gegharkunik och Ararat, uppgav en talesperson för den armeniska regeringen vid tillfället.

Ville inte träffa Putin

När CSTO samlades på ett toppmöte i november uteblev Armenien och Pashinyan. Han ville inte träffa den ryska diktatorn.

Frånvaron beklagades av Ryssland som uppmanade Armenien att inte överge alliansen.

Belarus och dess ledare Alexander Lukasjenko, som också är medlem i CSTO, var desto mer frispråkig.

Om du har klagomål måste du uttrycka dem i samtal mellan fyra ögon istället för att dumpa saker till media, sade han.

Fakta: medlemmar i CSTO

- Armenien

- Belarus

- Kazakstan

- Kirgizistan

- Ryssland

- Tadzjikistan

Foto: President of Russia Office (2018)

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen