Rysslandsallierad varnar: Putin tänker starta oväntat krig

2024 06 14

En av medlemmarna i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO fruktar en dolk i ryggen.

Varningen kommer från Armenien som nu kommer att lämna försvarsalliansen.

Anledningen är att man fruktar att Ryssland har planerat att starta krig mot Armenien – tillsammans med den bittra rivalen Azerbajdzjan.

Det säger den armeniska premiärminister Nikol Pashinyan till det egna parlamentet, enligt CNN.

– Vi kommer själva att bestämma när vi lämnar, men vi kommer inte att komma tillbaka. Det har visat sig att medlemmar av alliansen inte uppfyller sina avtalsenliga förpliktelser, utan planerar ett krig med Azerbajdzjan mot oss.

Dumpar Putin

Pashinyan har under en längre tid anklagat Ryssland för att ha misslyckats med att skydda Armenien från azerbajdzjansk aggression.

Han har tidigare hotat med att lämna CTSO, Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen, och byta sida till väst om Moskva inte lever upp till vad de har lovat.

Nu verkar Armenien alltså till slut ha bestämt sig för att dumpa Vladimir Putin.

"Strategiskt misstag" att lita på Ryssland

Sedan Sovjetunionen föll har Armenien och Azerbajdzjan utkämpat två krig i utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som Azerbajdzjan med våld tog tillbaka i september förra året.

Historiskt har Ryssland traditionellt allierat sig med Armenien, men relationen har försämrats kraftigt den senaste tiden i takt med att Moskvas band till Azerbajdzjan har fördjupats.

Redan förra året sade Nikol Pashinyan att det var ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

I maj slängdes Putins soldater ut från Armenien.

– En överenskommelse har nått om att skicka tillbaka ryska gränsvakter från regionerna Tavush, Syunik, Vyats Dzor, Gegharkunik och Ararat, uppgav en talesperson för den armeniska regeringen vid tillfället.

Ville inte träffa Putin

När CSTO samlades på ett toppmöte i november uteblev Armenien och Pashinyan. Han ville inte träffa den ryska diktatorn.

Frånvaron beklagades av Ryssland som uppmanade Armenien att inte överge alliansen.

Belarus och dess ledare Alexander Lukasjenko, som också är medlem i CSTO, var desto mer frispråkig.

– Om du har klagomål måste du uttrycka dem i samtal mellan fyra ögon istället för att dumpa saker till media, sade han.

Fakta: medlemmar i CSTO

- Armenien

- Belarus

- Kazakstan

- Kirgizistan

- Ryssland

- Tadzjikistan

Foto: President of Russia Office (2018)

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen