Rysslands utrikesminister: Vi har inte attackerat Ukraina

2022 03 10

Mötet i Turkiet mellan Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och hans ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba blev en bisarr historia.

På den efterföljande presskonferensen nekade Sergej Lavrov till att hans land inledde kriget.

– Vi attackerade inte Ukraina, sade den ryske utrikesministern, rapporterar Sky News.

Han hänvisade till att Ryssland hotades och behövde försvara regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.

Flera anklagelser

Putins högra hand fortsatte sin raljanta tongång gentemot Ukraina under hela presskonferensen.

Det dröjde inte länge innan han anklagade ukrainska ”nationalister” för att använda civila som mänskliga sköldar. På en fråga om den ryska bombningen av en förlossningsklinik i Mariupol svarade Lavrov att byggnaden var tom och kontrollerades av ukrainska ”radikaler”.

– Media har inte gett en balanserad historia om vad som hände i går, sade Lavrov, enligt Sky News.

Enligt lokala myndigheter har minst 17 anställda har skadats. Bilder och filmer visar hur gravida kvinnor på sjukhusets förlossningsklinik får hjälp att ta sig ut ur den sönderbombade byggnaden.

Kommer fortsätta kriget

Lavrov slog även fast att Ryssland kommer fortsätta den ”militära operationen” i Ukraina. Tillsammans med statsöverhuvudet Putin kommer den framtida strategin planeras, kommenterade Lavrov.

Kulebas ord efter mötet

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba konstaterade att mötet med sin ryske motsvarighet inte lett till några framsteg.

– Min uppfattning är att Ryssland inte är i en position där landet är redo att införa en vapenvila, sade Kuleba på en presskonferens efter mötet.

Vill fortsätta samtalen

Ukrainas utrikesminister framhäver att han är redo för nya samtal med sin ryske motsvarighet och hoppas att de tillsammans kan söka en lösning på de humanitära frågorna i Ukraina, rapporterar BBC.

– Jag är redo att fortsätta dessa samtal med syfte att avsluta kriget i Ukraina, stoppa lidandet för civila i Ukraina och befria våra territorier från den ryska ockupationsmakten, säger han enligt BBC.

Arrogant och otrevlig

Den snart 72-årige ryske utrikesministern är känd för sin arrogans, otrevliga stil och brutala härskarteknik. I den ryska diktaturens anda har han varit utrikesminister i 17 år - sedan 2004 - och han är alltid mycket lojal med sin chef, diktatorn Vladimir Putin.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen