Rysslands utrikesminister: Vi har inte attackerat Ukraina

2022 03 10

Mötet i Turkiet mellan Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och hans ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba blev en bisarr historia.

På den efterföljande presskonferensen nekade Sergej Lavrov till att hans land inledde kriget.

– Vi attackerade inte Ukraina, sade den ryske utrikesministern, rapporterar Sky News.

Han hänvisade till att Ryssland hotades och behövde försvara regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.

Flera anklagelser

Putins högra hand fortsatte sin raljanta tongång gentemot Ukraina under hela presskonferensen.

Det dröjde inte länge innan han anklagade ukrainska ”nationalister” för att använda civila som mänskliga sköldar. På en fråga om den ryska bombningen av en förlossningsklinik i Mariupol svarade Lavrov att byggnaden var tom och kontrollerades av ukrainska ”radikaler”.

– Media har inte gett en balanserad historia om vad som hände i går, sade Lavrov, enligt Sky News.

Enligt lokala myndigheter har minst 17 anställda har skadats. Bilder och filmer visar hur gravida kvinnor på sjukhusets förlossningsklinik får hjälp att ta sig ut ur den sönderbombade byggnaden.

Kommer fortsätta kriget

Lavrov slog även fast att Ryssland kommer fortsätta den ”militära operationen” i Ukraina. Tillsammans med statsöverhuvudet Putin kommer den framtida strategin planeras, kommenterade Lavrov.

Kulebas ord efter mötet

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba konstaterade att mötet med sin ryske motsvarighet inte lett till några framsteg.

– Min uppfattning är att Ryssland inte är i en position där landet är redo att införa en vapenvila, sade Kuleba på en presskonferens efter mötet.

Vill fortsätta samtalen

Ukrainas utrikesminister framhäver att han är redo för nya samtal med sin ryske motsvarighet och hoppas att de tillsammans kan söka en lösning på de humanitära frågorna i Ukraina, rapporterar BBC.

­– Jag är redo att fortsätta dessa samtal med syfte att avsluta kriget i Ukraina, stoppa lidandet för civila i Ukraina och befria våra territorier från den ryska ockupationsmakten, säger han enligt BBC.

Arrogant och otrevlig

Den snart 72-årige ryske utrikesministern är känd för sin arrogans, otrevliga stil och brutala härskarteknik. I den ryska diktaturens anda har han varit utrikesminister i 17 år - sedan 2004 - och han är alltid mycket lojal med sin chef, diktatorn Vladimir Putin.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen