Rysslands utrikesminister: Vi har inte attackerat Ukraina

2022 03 10

Mötet i Turkiet mellan Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och hans ukrainske motsvarighet Dmytro Kuleba blev en bisarr historia.

På den efterföljande presskonferensen nekade Sergej Lavrov till att hans land inledde kriget.

– Vi attackerade inte Ukraina, sade den ryske utrikesministern, rapporterar Sky News.

Han hänvisade till att Ryssland hotades och behövde försvara regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.

Flera anklagelser

Putins högra hand fortsatte sin raljanta tongång gentemot Ukraina under hela presskonferensen.

Det dröjde inte länge innan han anklagade ukrainska ”nationalister” för att använda civila som mänskliga sköldar. På en fråga om den ryska bombningen av en förlossningsklinik i Mariupol svarade Lavrov att byggnaden var tom och kontrollerades av ukrainska ”radikaler”.

– Media har inte gett en balanserad historia om vad som hände i går, sade Lavrov, enligt Sky News.

Enligt lokala myndigheter har minst 17 anställda har skadats. Bilder och filmer visar hur gravida kvinnor på sjukhusets förlossningsklinik får hjälp att ta sig ut ur den sönderbombade byggnaden.

Kommer fortsätta kriget

Lavrov slog även fast att Ryssland kommer fortsätta den ”militära operationen” i Ukraina. Tillsammans med statsöverhuvudet Putin kommer den framtida strategin planeras, kommenterade Lavrov.

Kulebas ord efter mötet

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba konstaterade att mötet med sin ryske motsvarighet inte lett till några framsteg.

– Min uppfattning är att Ryssland inte är i en position där landet är redo att införa en vapenvila, sade Kuleba på en presskonferens efter mötet.

Vill fortsätta samtalen

Ukrainas utrikesminister framhäver att han är redo för nya samtal med sin ryske motsvarighet och hoppas att de tillsammans kan söka en lösning på de humanitära frågorna i Ukraina, rapporterar BBC.

­– Jag är redo att fortsätta dessa samtal med syfte att avsluta kriget i Ukraina, stoppa lidandet för civila i Ukraina och befria våra territorier från den ryska ockupationsmakten, säger han enligt BBC.

Arrogant och otrevlig

Den snart 72-årige ryske utrikesministern är känd för sin arrogans, otrevliga stil och brutala härskarteknik. I den ryska diktaturens anda har han varit utrikesminister i 17 år - sedan 2004 - och han är alltid mycket lojal med sin chef, diktatorn Vladimir Putin.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen