Ryssland: Vi har dödat fem svenskar

2022 07 14

36 svenska soldater skall ha anlänt till Ukraina varav ryska sidan skall ha dödat 5 av dem.

Det hävdar Rysslands regering i form av försvarsdepartementet rapporterar TV2 Norge.

Kriget mot Ukraina

Uppgifterna har publicerats av ryska försvarsdepartementet på informationsplattformen Telegram.

Siffermaterialet har delgivits i form av en tabell där Ryssland går ut med sin bild av samtliga utländska soldater som har tagit värvning i Ukraina för att hjälpa landet i kriget mot Ryssland ända sedan anfallskrigets start den 24 februari.

Många från Baltikum

Ryssland påstår även att soldater från flera andra nordiska länder har dödats.

Land: Antal påstått dödade:

Sverige 5 personer

Norge 6 personer

Finland 20 personer

Danmark 2 personer

Storbrit. 124 personer

Tyskland 37 personer

Estland 56 personer

Litauen 60 personer

Lettland 8 personer

Polen 544 personer

De ryska myndigheternas listor innehåller siffror från nästan alla europeiska länder samt även många länder i övriga världen.

Rysslands diktator

TV2 Norge rapporterar att faktagranskningstjänsten Faktisk.no har försökt att verifiera uppgifterna utan att lyckas.

Det är känt att ett stort antal utländska medborgare och soldater har tagit värvning i Ukraina för att bistå landet i det brutala angreppet från Rysslands diktator och hans armé.

Svenska medborgare som tidigare deltagit i konflikter runt om i världen har bekräftat att de funnits på plats nere i Ukraina för att bekämpa ryssarna.

En svensk kvar

Enligt Rysslands regering har 36 svenskar anlänt till krigsområdet sedan Ryssland inledde kriget och 5 av dem skall alltså ha dödats.

Ryska försvarsdepartementet hävdar också att 30 av svenskarna skall ha lämnat Ukraina igen.

Totalt ska en svensk soldat fortfarande finnas kvar i området.

Samtidigt pågår det ett informationskrig och Ryssland har för vana att sprida lögner kopplat till kriget.

Inte bekräftat

– Informationen har heller inte kunnat bekräftas av oberoende håll, rapporterar TV2 Norge.

Tabellerna över antalet påstått dödade utländska soldater publicerades i går och Aftonbladet har varit i kontakt med Utrikesdepartementet.

– UD har inga bekräftade uppgifter om avlidna svenskar i Ukraina, meddelar departementet.

Norska UD är mer omfångsrika i sitt svar till TV2 Norge.

Avråds att resa

– Vi vet att norska medborgare har tagit värvning hos Ukrainas militär och några av dem har varit i kontakt med UD.

– De som kontaktar oss om en möjlig resa till Ukraina uppmanas att inte göra det. Och de informeras om reserådet att alla resor till landet avråds, uppger norska UD till TV2 Norge.

Foto: N. Vorobyev

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen