Ryssland växlar upp – Sverige varnas: “Förbered er för stor förändring”

2025 02 25

Ryssland växlar upp i Sveriges närområde.

Putinregimen öppnar flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

Dessutom bygger ryssarna nya baser och patrullerande strategiska bombplan avlöser varandra i den nordliga regionen , som bland annat inkluderar Sverige.

I flera år har Ryssland förberett sig för att kunna konfrontera Nato i området som nu ser en helt ny form av kapprustning.

Och i takt med att isarna smälter ökar också viljan att med aggressiva medel få kontroll över Arktis.

Ett sådant scenario måste Sverige vara redo för. Det menar Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, säger han till Hufvudstadsbladet.

"Sverige måste kunna svara"

Ryssland överglänser Nato när det gäller den militära närvaron på Arktis.

Nu trappas tonläget upp när USA och Donald Trump vill börja utnyttja dess naturresurser till max – vilket den ryska diktatorn Vladimir Putin haft för avsikt i tjugo års tid.

Enligt experten fruktar Ryssland nu en ökad närvaro av Nato i området, framför allt kring Barentshavet och Norra ishavet.

– Det arktiska området har setts som ett undantag, där fredliga värderingar kan råda. Men det blir mer oljeborrning, mera militära spänningar som Finland och Sverige måste kunna svara på, säger Eoin Michaél McNamara.

Varnar för "katastrofala konsekvenser"

Frågan om Arktis är känslig ur ett svenskt perspektiv. Sverige ingår sedan 1996 i det Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Nyligen riktade Kreml dock en uppmaning till Donald Trump att hålla sig borta från Grönland.

Och så sent som i höstas varnade Ryssland för “katastrofala konsekvenser” om inte Nato backar från Arktis.

– Vi ser hur Nato intensifierar övningarna i samband med eventuella kriser i Arktis. Vårt land är fullt redo att försvara sina intressen i militära, politiska och militärtekniska termer, sade den ryska utrikesministern Sergej Lavrov enligt Reuters vid tillfället.

LÄS MER: Ryssland varnar “katastrofala konsekvenser” i norra Sverige

LÄS MER: Ryssland varnar Nato – kan slå till norr om Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen