Ryssland varnar USA – “Kan bli inbördeskrig”

2024 01 29

Den ryska regimen pekar ut vad man förutspår som ett startskott på ett amerikanskt inbördeskrig.

Texas guvernör Greg Abbott har vid flera tillfällen tagit rättslig strid mot USA:s justitiedepartement om att införa hårda lagar för att avskräcka migranter från att korsa gränsen.

Förslagen har kallats “farliga” och "grymma" av Biden-administrationen.

"Kan bryta sig loss"

Efter att Högsta domstolen förra veckan ställt sig på departementets sida gick Abbott ut med ett uttalande om att trotsa domstolsordern med hänvisning till statens “rätt till försvar”, samtidigt som republikaner i andra delstater öppet uttryckt sitt stöd för beslutet.

Det har fått flera konservativa medieprofiler att varna för ett inbördeskrig, rapporterar Newsweek.

Och nu stämmer den ryska Putinregimen in i varningskören.

– Det finns kända fall i historien när vissa stater försökt bryta sig ur unionen och bilda konfederationen.

"Det är deras problem"

Så skriver Dmitrij Medvedev, Rysslands förre president och numera vice ordförande för Rysslands säkerhetsråd, på X.

– Slutresultatet blev det blodiga inbördeskriget som kostade tusentals och åter tusentals liv. Hur som helst kan USA möta en olöslig konstitutionell kris och för lång tid falla ned i avgrunden av en ny, möjligen ännu mer destruktiv inbördeskonfrontation.

– Och den västerländska världen kommer med rädsla att stirra på den amerikanska röran. Tja, det är deras problem i så fall.

USA: "Nonsens"

USA:s utrikesdepartement har svarat på den ryska varningen och viftar bort Putinregimens uttalande.

Det finns ingen laglig möjlighet för en amerikansk delstat att bryta sig loss från USA.

– Vi vet vid det här laget att vi inte ska ta Medvedev på allvar, framhåller en talesperson för departementet till Newsweek.

– Detta är vanligt nonsens i Kreml.

Tagit upp frågan förr

Det här är inte första gången Ryssland adresserar frågan om ett amerikanskt inbördeskrig.

För några veckor sedan påtalade Sergei Markov, Putinistisk statsvetare och tidigare rådgivare till diktatorn, att ett sådant scenario skulle vara direkt gynnsamt för Ryssland.

– Vi vet att om något verkligen inleds i USA kommer inbördeskriget i Ukraina att sluta en vecka senare, sade han i statlig tv, enligt den amerikanska tidningen.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen