Ryssland säger upp avtal med Finland

2023 10 21

Putinregimens aggressiva linje mot Finland fortsätter nu med nya konfliktfyllda åtgärder.

Ryssland diktator har hetsat kontinuerligt mot Sverige och Finland sedan han gick till olagligt anfalls- och invasionskrig mot Ukraina.

Och nu kommer nya negativa besked från Moskva.

Handplockad av diktatorn

Diktaturens premiärminister Mikhail Mishustin – som handplockades av Putin till tjänsten 2020 utan någon som helst omröstning i ryska parlamentet - står bakom den senaste åtgärden mot Finland.

Han har signerat ett dekret om att dra sig ur överenskommelsen om gränsöverskridande samarbete mellan Finland och Ryssland.

Slöts för 11 år sedan

– Avslutning av avtalet mellan Ryska Federationens regering och Republiken Finlands regering avseende främjande av gränsöverskridande samverkan, lyder det ryska beslutet.

Samarbetsavtalet slöts för 11 år sedan i Helsingfors 2012.

Målet med avtalet var att stärka utvecklingen av regionerna på båda sidor om gränsen inklusive Karelen i Finland.

Sverige

– Avtalet har också verkat för att implementera EU:s gränsavtal och sammantaget har EU-programmen införts i Karelen, ryska Kolahalvön och sydöstra finns-ryska zonen, framhåller Finlands arbetsmarknadsdepartement.

Programmens totala medel uppgår till 179 miljoner euro och har tillhandahållits av EU, Finland, Sverige, Norge och Ryssland.

Militära aktiviteter

I maj i år drog sig Ryssland även ur det finsk-ryska bilaterala avtalet om extra militära utvärderingsbesök.

– Enligt avtalet kan Ryssland göra ett årligt utvärderingsbesök i Finland och Finland på motsvarande vis ett besök i Leningrads militärdistrikt i Ryssland.

Det uppger Utrikesministeriet i Finland.

Avtalet ingick mellan länderna år 2000.

Försämrade relationer

De militära besöken mellan Finland och Ryssland har varit frekventa.

– Åren 2017 och 2019-21 gällde Rysslands utvärderingar Karelens flygflottilj och 2016 och 2018 Lapplands flygflottilj, klargör Utrikesministeriet i Finland.

– Finland gjorde utvärderingar i Ostrov 2016, Besovets 2017, Sputnik 2018 och Luga 2019. Under åren 2020 och 2021 satte covid-19-restriktionerna stopp besöken.

Relationerna mellan Finland och Ryssland har försämrats kraftigt sedan Putinregimens krig mot Ukraina.

Upprördheten ökade ännu mer när Finland gick med i Nato trots Putins krav att Finland skulle gå i Moskvas ledband och rätta sin utrikes- och säkerhetspolitik efter den ryska diktaturens vilja.

Foto A Vesakaran och President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen