Ryssland rosenrasande på Norge – “Det är nazism”

2023 10 08

Kreml har blivit duktigt uppretade på Sveriges grannland.

Ryskregistrerade bilar får inte längre köras in i EU. 

Det beslutet fattade EU-kommissionen i september och innebar i praktiken att det blev betydligt svårare för ryssar att korsa gränsen vid exempelvis Finland, Lettland, Litauen eller Estland.

Men Norge – som inte är med i EU – har också en gräns till Ryssland.

Och den 196 kilometer långa sträckan skulle därmed lätt kunna utnyttjas av ryska bilister för att ta sig in i Finland, då gränskontrollen mellan de två nordiska länderna inte är särskilt strikt eftersom båda länderna ingår i det passfria Schengenområdet.

Lavrov: "Det är nazism"

Det kryphålet satte dock Norge stopp för tidigare i veckan genom att ansluta sig till samma beslut som resten av EU.

– Att inkludera Norge i detta särskilda förbud var avgörande för EU eftersom ryska bilar lyckades passera från Ryssland till Finland genom Norge, säger en källa med insyn till franska nyhetssajten Euractiv.

Och det har inte tagits emot särskilt väl i Ryssland.

– Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov beskrev förbudet som flera europeiska länder infört för ryskregistrerade bilar som kör in på deras territorier som en manifestation av nazism, framhåller Charles Szumski på Euractiv.

"Saknar anständighet"

Sergej Lavrov uttryckte även att det är “häpnadsväckande” hur företrädare för europeiska länder har “tappat sin känsla för anständighet”.

Hack i häl på ministerns ilska var Maria Zakharova, taleskvinna för landets utrikesdepartementet.

Även hon stämde in i klagosången och upprepade Lavrovs ord om att bilförbudet enbart kan betraktas som en form av “nazism mot ryssar”.

– Jag kan säga att de nämnda EU-ländernas agerande inte kommer att förbli utan en ordentlig reaktion, säger Maria Zakharova på en presskonferens.

Finns undantag

Den norska regeringen har deklarerat att förbudet innehåller flera undantag.

Bilar som räknas som diplomatiska fordon, ägs av norska medborgare eller deras familjer med permanent uppehållstillstånd i Ryssland och akuta resor som vid dödsfall eller begravningar ingår bland undantagen då det är tillåtet att korsa gränsen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen