Ryssland rasar mot Norge: “Vill påminna er om sanningen”

2025 03 10

Ryssland går till rasande attack mot Norge.

Enligt ryssarna har norrmännen anslutit sig till en “offensiv mot Moskva”.

Detta efter att landet fattat beslut om att donera ytterligare 50 miljarder norska kronor till Ukraina under 2025.

– Norge följer lydigt de västerländska krigshetsarnas kurs, framhåller den ryska ambassaden i Oslo enligt ryska statliga mediebyrån Tass.

"Stöder blint"

Den ryska ambassaden påstår vidare att “den överväldigande majoriteten av männen blint stöder ökningen av försvarsutgifterna och förstärkningen av militär upprustningen av Ukraina”.

– Mot bakgrund av en atmosfär av rädsla skapad av underrättelsetjänsterna och media om Ryssland, Kina och nu den nya amerikanska administrationen, skriver Tass.

"Påminner er om sanningen"

Ryssland ser det norska beslutet som en direkt provokation.

Man går även till attack mot tidigare Natochefen Jens Stoltenberg, numera finansminister i Norge och skryter om USA:s nya linje under Donald Trumps ledning.

Bland annat hyllas “smarta människor i USA” som insett att stödet till Ukraina påstås handla om en meningslös konfrontation med Ryssland.

– För vår del vill vi påminna er om sanningen att ni inte kan släcka en brand med fotogen. Att skicka vapen till den nationalistiska och ryssofobiska regimen i Kyiv är inte en väg till fred, oavsett hur mycket Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg, som nu är ansvarig för att hitta budgetmedel för att underblåsa kriget, hävdar, framhålls vidare från den ryska ambassaden.

Rysk propaganda

Anklagelserna är en del av den ryska propagandan om att Moskva försöker “avnazifiera” Ukraina och att det invaderade landet tillsammans med västvärlden bär skuld för kriget.

Nyligen riktade Vladimir B. Barbin, Rysslands ambassadör i Danmark, liknande attacker mot danskarna.

– Nivån av antirysk hysteri i Danmark är helt ur proportion. Utan att tillhandahålla bevis upprepar danska politiker och media som ett mantra påståendet om en möjlig rysk attack mot Europa inom tre till fem år, påstod Barbin i den danska tidningen Altinget.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen