RYSSLAND: Putin i krismöte – kraftigt pressad

2022 12 07

Vladimir Putin är alltmer pressad efter flera attacker på ryskt territorium de senaste dagarna.

Under gårdagen kallade den ryska diktatorn till krismöte i Kreml med anledning av de attacker som ägt rum i landet i veckan, rapporterar bland annat The Moscow Times och The Telegraph.

Mötet ska ha handlat om Rysslands “inhemska säkerhet” och Putinregimen hävdar att de drönarattacker man utsatts för, vars skuld läggs på Ukraina, utgör en fara för landet.

– Naturligtvis är den linje som öppet deklarerats av den ukrainska regimen att fortsätta sådana terrordåd en riskfaktor, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov, som mötte pressen efter mötet.

Han tillägger att de ryska myndigheterna vidtar “nödvändiga” åtgärder för att skydda landet från ”ukrainska attacker”.

Flygfält träffades

Attackerna som Putinregimen syftar på handlar om de kraftiga explosioner som skakade Ryssland för två dagar sedan.

Två militära flygfält, det ena enbart 20 mil söder om Moskva, utsattes för explosioner. Bland annat skadades strategiska bombplan som används vid ryska attacker av Ukraina.

– En bränsletank exploderade och dödade tre och skadade sex på ett flygfält nära staden Ryazan, sydost om Moskva, rapporterade BBC när nyheten blev känd.

I Ryssland hävdades omedelbart att ukrainska drönare låg bakom angreppet.

Intern kritik växer

Ytterligare en attack ägde rum under tisdagsmorgonen, vilket föranledde det toppmöte som Vladimir Putin kallade till med kort varsel.

Det handlade då om en oljecister vid en flygbas utanför Kursk i södra Ryssland, en träff som orsakade omfattande bränder. Återigen beskylldes ukrainska drönare, skriver The Telegraph.

Attackerna har dessutom fått rysk militär att vända sig emot den egna ledningen.

– Tre ryska militärer dödades och sex skadades. Det kunde ha förhindrats med vanliga försiktighetsåtgärder och luftvärnsskydd. Det är överraskande att man inte lyckats säkerställa säkerheten för sådana strategiska anläggningar, framhåller den ryska militärbloggen Rybar.

Ingen har erkänt ansvar

Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för attackerna på ryskt territorium de senaste dagarna. Så har inget annat land eller aktör gjort heller.

Händelserna har dock subtilt och syrligt kommenterats från den ukrainska regeringen.

– Om något avfyras in i andra länders luftrum kommer okända flygande objekt förr eller senare att återvända till platsen där de lyfte. Jorden är rund, uttrycker president Zelenskys rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter.

"Kan ha i bakfickan"

Enligt den militära analytikern Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant, går det inte att utesluta att Ukraina ligger bakom attackerna. Men det behöver i så fall ha utförts med speciella drönare med tanke på avståndet

– Ur ett ukrainskt perspektiv skulle det vara väldigt lockande att kunna slå till och slå ut antingen flygplan eller robotar på de här flygbaserna, säger han i en intervju med SVT.

– Det är möjligt att man från ukrainsk sida har drönare med en räckvidd till Engels-basen (ett av de attackerade flygfälten i måndags, red. anm.), att man har haft det här i bakfickan och inte redovisat det tidigare.

Förändrar kriget i grunden

Om Ukraina kan slå till mot Ryssland djupt inne i deras eget land förändras kriget i grunden.

Det menar överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Teoretiskt sett är räckvidden till Moskva och strax bortom. Då måste man från rysk sida börja fundera på hur man ska förstärka luftförsvaret, hur man ska motivera det för det ryska folket och hur man ska svara Ukraina, säger han till Aftonbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen