RYSSLAND: Putin i krismöte – kraftigt pressad

2022 12 07

Vladimir Putin är alltmer pressad efter flera attacker på ryskt territorium de senaste dagarna.

Under gårdagen kallade den ryska diktatorn till krismöte i Kreml med anledning av de attacker som ägt rum i landet i veckan, rapporterar bland annat The Moscow Times och The Telegraph.

Mötet ska ha handlat om Rysslands “inhemska säkerhet” och Putinregimen hävdar att de drönarattacker man utsatts för, vars skuld läggs på Ukraina, utgör en fara för landet.

– Naturligtvis är den linje som öppet deklarerats av den ukrainska regimen att fortsätta sådana terrordåd en riskfaktor, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov, som mötte pressen efter mötet.

Han tillägger att de ryska myndigheterna vidtar “nödvändiga” åtgärder för att skydda landet från ”ukrainska attacker”.

Flygfält träffades

Attackerna som Putinregimen syftar på handlar om de kraftiga explosioner som skakade Ryssland för två dagar sedan.

Två militära flygfält, det ena enbart 20 mil söder om Moskva, utsattes för explosioner. Bland annat skadades strategiska bombplan som används vid ryska attacker av Ukraina.

– En bränsletank exploderade och dödade tre och skadade sex på ett flygfält nära staden Ryazan, sydost om Moskva, rapporterade BBC när nyheten blev känd.

I Ryssland hävdades omedelbart att ukrainska drönare låg bakom angreppet.

Intern kritik växer

Ytterligare en attack ägde rum under tisdagsmorgonen, vilket föranledde det toppmöte som Vladimir Putin kallade till med kort varsel.

Det handlade då om en oljecister vid en flygbas utanför Kursk i södra Ryssland, en träff som orsakade omfattande bränder. Återigen beskylldes ukrainska drönare, skriver The Telegraph.

Attackerna har dessutom fått rysk militär att vända sig emot den egna ledningen.

– Tre ryska militärer dödades och sex skadades. Det kunde ha förhindrats med vanliga försiktighetsåtgärder och luftvärnsskydd. Det är överraskande att man inte lyckats säkerställa säkerheten för sådana strategiska anläggningar, framhåller den ryska militärbloggen Rybar.

Ingen har erkänt ansvar

Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för attackerna på ryskt territorium de senaste dagarna. Så har inget annat land eller aktör gjort heller.

Händelserna har dock subtilt och syrligt kommenterats från den ukrainska regeringen.

– Om något avfyras in i andra länders luftrum kommer okända flygande objekt förr eller senare att återvända till platsen där de lyfte. Jorden är rund, uttrycker president Zelenskys rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter.

"Kan ha i bakfickan"

Enligt den militära analytikern Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant, går det inte att utesluta att Ukraina ligger bakom attackerna. Men det behöver i så fall ha utförts med speciella drönare med tanke på avståndet

– Ur ett ukrainskt perspektiv skulle det vara väldigt lockande att kunna slå till och slå ut antingen flygplan eller robotar på de här flygbaserna, säger han i en intervju med SVT.

– Det är möjligt att man från ukrainsk sida har drönare med en räckvidd till Engels-basen (ett av de attackerade flygfälten i måndags, red. anm.), att man har haft det här i bakfickan och inte redovisat det tidigare.

Förändrar kriget i grunden

Om Ukraina kan slå till mot Ryssland djupt inne i deras eget land förändras kriget i grunden.

Det menar överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Teoretiskt sett är räckvidden till Moskva och strax bortom. Då måste man från rysk sida börja fundera på hur man ska förstärka luftförsvaret, hur man ska motivera det för det ryska folket och hur man ska svara Ukraina, säger han till Aftonbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen