RYSSLAND: Putin i krismöte – kraftigt pressad

2022 12 07

Vladimir Putin är alltmer pressad efter flera attacker på ryskt territorium de senaste dagarna.

Under gårdagen kallade den ryska diktatorn till krismöte i Kreml med anledning av de attacker som ägt rum i landet i veckan, rapporterar bland annat The Moscow Times och The Telegraph.

Mötet ska ha handlat om Rysslands “inhemska säkerhet” och Putinregimen hävdar att de drönarattacker man utsatts för, vars skuld läggs på Ukraina, utgör en fara för landet.

– Naturligtvis är den linje som öppet deklarerats av den ukrainska regimen att fortsätta sådana terrordåd en riskfaktor, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov, som mötte pressen efter mötet.

Han tillägger att de ryska myndigheterna vidtar “nödvändiga” åtgärder för att skydda landet från ”ukrainska attacker”.

Flygfält träffades

Attackerna som Putinregimen syftar på handlar om de kraftiga explosioner som skakade Ryssland för två dagar sedan.

Två militära flygfält, det ena enbart 20 mil söder om Moskva, utsattes för explosioner. Bland annat skadades strategiska bombplan som används vid ryska attacker av Ukraina.

– En bränsletank exploderade och dödade tre och skadade sex på ett flygfält nära staden Ryazan, sydost om Moskva, rapporterade BBC när nyheten blev känd.

I Ryssland hävdades omedelbart att ukrainska drönare låg bakom angreppet.

Intern kritik växer

Ytterligare en attack ägde rum under tisdagsmorgonen, vilket föranledde det toppmöte som Vladimir Putin kallade till med kort varsel.

Det handlade då om en oljecister vid en flygbas utanför Kursk i södra Ryssland, en träff som orsakade omfattande bränder. Återigen beskylldes ukrainska drönare, skriver The Telegraph.

Attackerna har dessutom fått rysk militär att vända sig emot den egna ledningen.

– Tre ryska militärer dödades och sex skadades. Det kunde ha förhindrats med vanliga försiktighetsåtgärder och luftvärnsskydd. Det är överraskande att man inte lyckats säkerställa säkerheten för sådana strategiska anläggningar, framhåller den ryska militärbloggen Rybar.

Ingen har erkänt ansvar

Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för attackerna på ryskt territorium de senaste dagarna. Så har inget annat land eller aktör gjort heller.

Händelserna har dock subtilt och syrligt kommenterats från den ukrainska regeringen.

– Om något avfyras in i andra länders luftrum kommer okända flygande objekt förr eller senare att återvända till platsen där de lyfte. Jorden är rund, uttrycker president Zelenskys rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter.

"Kan ha i bakfickan"

Enligt den militära analytikern Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant, går det inte att utesluta att Ukraina ligger bakom attackerna. Men det behöver i så fall ha utförts med speciella drönare med tanke på avståndet

– Ur ett ukrainskt perspektiv skulle det vara väldigt lockande att kunna slå till och slå ut antingen flygplan eller robotar på de här flygbaserna, säger han i en intervju med SVT.

– Det är möjligt att man från ukrainsk sida har drönare med en räckvidd till Engels-basen (ett av de attackerade flygfälten i måndags, red. anm.), att man har haft det här i bakfickan och inte redovisat det tidigare.

Förändrar kriget i grunden

Om Ukraina kan slå till mot Ryssland djupt inne i deras eget land förändras kriget i grunden.

Det menar överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Teoretiskt sett är räckvidden till Moskva och strax bortom. Då måste man från rysk sida börja fundera på hur man ska förstärka luftförsvaret, hur man ska motivera det för det ryska folket och hur man ska svara Ukraina, säger han till Aftonbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen