RYSSLAND: Putin i krismöte – kraftigt pressad

2022 12 07

Vladimir Putin är alltmer pressad efter flera attacker på ryskt territorium de senaste dagarna.

Under gårdagen kallade den ryska diktatorn till krismöte i Kreml med anledning av de attacker som ägt rum i landet i veckan, rapporterar bland annat The Moscow Times och The Telegraph.

Mötet ska ha handlat om Rysslands “inhemska säkerhet” och Putinregimen hävdar att de drönarattacker man utsatts för, vars skuld läggs på Ukraina, utgör en fara för landet.

– Naturligtvis är den linje som öppet deklarerats av den ukrainska regimen att fortsätta sådana terrordåd en riskfaktor, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov, som mötte pressen efter mötet.

Han tillägger att de ryska myndigheterna vidtar “nödvändiga” åtgärder för att skydda landet från ”ukrainska attacker”.

Flygfält träffades

Attackerna som Putinregimen syftar på handlar om de kraftiga explosioner som skakade Ryssland för två dagar sedan.

Två militära flygfält, det ena enbart 20 mil söder om Moskva, utsattes för explosioner. Bland annat skadades strategiska bombplan som används vid ryska attacker av Ukraina.

– En bränsletank exploderade och dödade tre och skadade sex på ett flygfält nära staden Ryazan, sydost om Moskva, rapporterade BBC när nyheten blev känd.

I Ryssland hävdades omedelbart att ukrainska drönare låg bakom angreppet.

Intern kritik växer

Ytterligare en attack ägde rum under tisdagsmorgonen, vilket föranledde det toppmöte som Vladimir Putin kallade till med kort varsel.

Det handlade då om en oljecister vid en flygbas utanför Kursk i södra Ryssland, en träff som orsakade omfattande bränder. Återigen beskylldes ukrainska drönare, skriver The Telegraph.

Attackerna har dessutom fått rysk militär att vända sig emot den egna ledningen.

– Tre ryska militärer dödades och sex skadades. Det kunde ha förhindrats med vanliga försiktighetsåtgärder och luftvärnsskydd. Det är överraskande att man inte lyckats säkerställa säkerheten för sådana strategiska anläggningar, framhåller den ryska militärbloggen Rybar.

Ingen har erkänt ansvar

Ukraina har inte tagit på sig ansvaret för attackerna på ryskt territorium de senaste dagarna. Så har inget annat land eller aktör gjort heller.

Händelserna har dock subtilt och syrligt kommenterats från den ukrainska regeringen.

– Om något avfyras in i andra länders luftrum kommer okända flygande objekt förr eller senare att återvända till platsen där de lyfte. Jorden är rund, uttrycker president Zelenskys rådgivare Mychajlo Podoljak på Twitter.

"Kan ha i bakfickan"

Enligt den militära analytikern Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant, går det inte att utesluta att Ukraina ligger bakom attackerna. Men det behöver i så fall ha utförts med speciella drönare med tanke på avståndet

– Ur ett ukrainskt perspektiv skulle det vara väldigt lockande att kunna slå till och slå ut antingen flygplan eller robotar på de här flygbaserna, säger han i en intervju med SVT.

– Det är möjligt att man från ukrainsk sida har drönare med en räckvidd till Engels-basen (ett av de attackerade flygfälten i måndags, red. anm.), att man har haft det här i bakfickan och inte redovisat det tidigare.

Förändrar kriget i grunden

Om Ukraina kan slå till mot Ryssland djupt inne i deras eget land förändras kriget i grunden.

Det menar överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Teoretiskt sett är räckvidden till Moskva och strax bortom. Då måste man från rysk sida börja fundera på hur man ska förstärka luftförsvaret, hur man ska motivera det för det ryska folket och hur man ska svara Ukraina, säger han till Aftonbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar. 

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

 Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen