Ryssland planerar hämnd – hotar med storstöld i Europa

2023 11 01

Sedan Ryssland invaderade Ukraina förra året har Europeiska unionen fryst en stor andel ryska tillgångar, främst i Bryssel.

Unionen jobbar nu på att ta fram ett konkret förslag på hur dessa, från början statliga ryska pengar, ska kunna användas för att  hjälpa Ukraina att bygga upp landet efter kriget istället för att återgå till Ryssland.

Det uppskattas inte i Moskva.

– Ett antal europeiska politiker, ledda av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, har återigen börjat prata om att stjäla vårt lands frysta medel för att fortsätta militariseringen av Kyiv, säger Vyacheslav Volodin, talman i ryska statsduman, enligt Reuters.

Planerar hämnd

Ryssland hotar nu att som svar konfiskera europeiska tillgångar som för närvarande sitter fast hos Putinregimen – och det i betydligt större utsträckning än de summor som EU planerar att avsätta för Ukraina.

– Ett sådant beslut skulle kräva ett symmetriskt svar från Ryska federationen, säger Vyacheslav Volodin.

– I så fall kommer många fler tillgångar som tillhör ovänliga länder att konfiskeras än våra frysta medel i Europa.

211 miljarder euro

Enligt Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, uppgår värdet på de frysta ryska tillgångarna 211 miljarder euro.

Unionen har redan slagit fast att Ryssland måste betala för återuppbyggnaden av Ukraina.

Sverige har tillsammans med Danmark, Finland, Polen och de baltiska länderna uttryckt att man stöder idén att öronmärka de ryska medlen till att hjälpa Ukraina komma på fötter när Ryssland har besegrats.

Andra är mer skeptiska, exempelvis Belgien och Luxemburg, och varnar för finansiella risker med ett sådant beslut.

Jättarna tveksamma

Även Europeiska centralbanken och EU-jättar som Frankrike och Tyskland tvekar över att använda de ryska tillgångarna för ukrainska ändamål.

– De är rädda att satsningen skulle störa finansmarknaderna och försvara eurons ställning som reservvaluta, rapporterar tidningen Politico.

Krav sedan länge

Redan kort efter att invasionen var ett faktum krävde dock exempelvis Estland att betalningar för rysk energi skulle hållas inne och öronmärkas för Ukraina.

– Ryssland måste hållas ansvariga för den förödande förstörelsen de har orsakat och de krigsbrott de har begått i Ukraina, sade Estlands dåvarande utrikesminister Eva-Maria Liimets våren 2022.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Norge vänder sig till hela världen: “Helt fruktansvärt”

2025 04 28

Det har gått ett och ett halvt år sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, som dödade över 1 000 personer, och det efterföljande eskalerande kriget i Gaza.

Men världen har tystnat trots att konflikten pågår för fullt, anser Espen Barth Eide.

– Det är en helt fruktansvärd situation. Situationen i Gaza är nu faktiskt värre än den var innan vapenvilan, som bröts av Israel, säger han enligt Dagbladet som hänvisar till en intervju med nyhetsbyrån NTB.

"Alldeles för tyst"

Enligt palestinska hälsomyndigheter har över 51 000 människor i Gaza dödats av israeliska attacker sedan oktober 2023.

Av dessa uppges minst 16 000 vara barn. Tusentals personer saknas i ruinerna.

Både FN:s särskilda sändebud Francesca Albanese och Amnesty International hävdar att kriget är ett pågående folkmord.

– Världssamfundet är alldeles för tyst. Det finns en stark kontrast mellan det som händer i Gaza och det fokus det får, säger Espen Barth Eide.

Han menar att den stora politiska diskussionen istället handlar om tullar numera.

– Samtidigt har situationen i Gaza gått från dåligt itll värre, säger utrikesministern.

Israel: kritiskt skede

När den norska statsministern Jonas Gahr Støre och hans finansminister Jens Stoltenberg var på besök i Vita huset häromveckan fanns inte kriget i Gaza på agendan.

USA:s president Donald Trump har ställt sig helhjärtat på Israels sida. Nyligen bad Israels premiärminister Benjamin Netanyahu om tålamod då kriget går in i en “kritisk fas” för att få hem gisslan som tagits av Hamas.

– Vi befinner oss i ett kritiskt skede av operationen, och vid denna tidpunkt behöver vi tålamod och beslutsamhet för att vinna, säger Netanyahu enligt norska Sol.

Hamas hade då nyligen avvisat ett nytt förslag om vapenvila.

Frankrike: "oacceptabelt"

Flera världsledare, däribland Frankrikes president Emmanuel Macron, har de senaste veckorna kritiserat att nödsändningar till Gazas befolkning till stor del stoppats efter att förhandlingarna om en vapenvila brakat samman.

– Det israeliska beslutet att blockera bistånd från att komma in i Gaza är oacceptabelt, framhåller den franska regeringen i ett uttalande.

Sedan tidigare har Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdat en arresteringsorder mot Netanyahu för misstänkt krigsbrott i Gazaremsan.

Foto: WTO/Prime Vision

Text: Redaktionen