Ryssland planerar hämnd – hotar med storstöld i Europa

2023 11 01

Sedan Ryssland invaderade Ukraina förra året har Europeiska unionen fryst en stor andel ryska tillgångar, främst i Bryssel.

Unionen jobbar nu på att ta fram ett konkret förslag på hur dessa, från början statliga ryska pengar, ska kunna användas för att  hjälpa Ukraina att bygga upp landet efter kriget istället för att återgå till Ryssland.

Det uppskattas inte i Moskva.

– Ett antal europeiska politiker, ledda av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, har återigen börjat prata om att stjäla vårt lands frysta medel för att fortsätta militariseringen av Kyiv, säger Vyacheslav Volodin, talman i ryska statsduman, enligt Reuters.

Planerar hämnd

Ryssland hotar nu att som svar konfiskera europeiska tillgångar som för närvarande sitter fast hos Putinregimen – och det i betydligt större utsträckning än de summor som EU planerar att avsätta för Ukraina.

– Ett sådant beslut skulle kräva ett symmetriskt svar från Ryska federationen, säger Vyacheslav Volodin.

– I så fall kommer många fler tillgångar som tillhör ovänliga länder att konfiskeras än våra frysta medel i Europa.

211 miljarder euro

Enligt Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, uppgår värdet på de frysta ryska tillgångarna 211 miljarder euro.

Unionen har redan slagit fast att Ryssland måste betala för återuppbyggnaden av Ukraina.

Sverige har tillsammans med Danmark, Finland, Polen och de baltiska länderna uttryckt att man stöder idén att öronmärka de ryska medlen till att hjälpa Ukraina komma på fötter när Ryssland har besegrats.

Andra är mer skeptiska, exempelvis Belgien och Luxemburg, och varnar för finansiella risker med ett sådant beslut.

Jättarna tveksamma

Även Europeiska centralbanken och EU-jättar som Frankrike och Tyskland tvekar över att använda de ryska tillgångarna för ukrainska ändamål.

– De är rädda att satsningen skulle störa finansmarknaderna och försvara eurons ställning som reservvaluta, rapporterar tidningen Politico.

Krav sedan länge

Redan kort efter att invasionen var ett faktum krävde dock exempelvis Estland att betalningar för rysk energi skulle hållas inne och öronmärkas för Ukraina.

– Ryssland måste hållas ansvariga för den förödande förstörelsen de har orsakat och de krigsbrott de har begått i Ukraina, sade Estlands dåvarande utrikesminister Eva-Maria Liimets våren 2022.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysslands största bank slår larm

2025 09 04

Sedan krigets start har många undrat hur den ryska ekonomin har fortsatt gå så förhållandevis starkt som den har gjort.

Nu börjar dock sprickorna synas – flera sektorer har problem och intäkterna från gas- och oljeförsäljningen minskar.

Sberbank – den största banken i Ryssland – slår larm om situationen, rapporterar Kyiv Independent.

Sberbank slår larm

Rysslands ekonomi saktade in kraftigt under april-juni 2025 och har gått in i en fas av "teknisk stagnation".

Detta enligt German Gref, chef för Rysslands största bank, Sberbank.

– Inbromsningen fortsätter, vilket vi kan se från tillväxttakten för bruttonationalprodukten, förklarar han.

– Andra kvartalet kan praktiskt taget betraktas som teknisk stagnation. Juli och augusti visar ganska tydliga tecken på att vi närmar oss noll ekonomisk tillväxt.

“Behöver sjunka”

Internationella valutafonden IMF har redan sänkt sin tillväxtprognos för Ryssland 2025 till 0,9 procent, från 4,3 procent förra året – den största nedgraderingen bland de stora ekonomierna.

Gref noterar också att den ryska centralbankens styrränta, som för närvarande ligger på 18 procent efter två sänkningar 2025, skulle behöva sjunka med flera procentenheter för att skapa "hopp om en ekonomisk återhämtning."

Helst behöver styrräntan ligga under 12 procent, menar Gref.

De fortsatta inflationsproblemen i Ryssland sätter dock käppar i hjulen för fortsatta räntesänkningar.

Läs mer: Trumps besked – ”Putin kommer att fatta ett beslut”

Har sänkt

Rysslands centralbank höjde sin styrränta till 21 procent i september 2024, den högsta nivån på två decennier, för att bekämpa skenande inflation som främst orsakats av militära utgifter. 

Även om beslutsfattare sedan dess har sänkt räntan till 18 procent och signalerar en gradvis förändring från inflationsbekämpningen, har de avstått från mer drastiska sänkningar, eftersom statens utgifter fortfarande är höga.

Det rapporterar Moscow Times.

Flera problem

Kremls intäkter från gas-och oljeförsäljningen – den viktigaste inkomsten – fortsätter att minska.

Samtidigt fortsätter EU att trycka på med fler sanktioner mot Ryssland.

Läs mer: ”Bör bli spiken i kistan” – Putin har förolämpat Trump

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen