Ryssland pekar ut oväntat land – ”ni står på tur efter Ukraina”

2024 01 15

Kriget drar ut på tiden, vilket många experter pekat på inte är till Ukrainas fördel.

Samtidigt har flera aktörer, såväl Nato som politiker och krigsvetare, varnat för att om Ryssland vinner kriget kommer fler länder stå på tur.

– Om Putin vinner i Ukraina finns det en verklig risk att hans aggression inte slutar där, sade exempelvis Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i december.

"Grabbar, vad ska ni göra?"

Nu pekar Aleksey Zhuravlyov, en av Rysslands lagstiftare och en nära allierad till diktatorn Vladimir Putin, ut vilket land som Moskva borde rikta in sig på nästa gång

Och oväntat nog rör det sig inte om ett land som officiellt varit en del av före detta Sovjetunionen, någonting som flera experter menar att Putin drömmer om att återskapa.

– Putin har inte gjort någon hemlighet av sin önskan att återskapa ryskt inflytande i hela sitt lands tidigare imperialistiska domäner, framhåller exempelvis Mark Temnycky på tankesmedjan Atlantic Council.

Istället är det Polen som pekas ut, rapporterar Newsweek.

– En fråga till er, grabbarna i väst, vad ska ni göra åt det? frågar Zhuravlyov i en sändning i rysk statlig tv.

"Ukraina är kört"

Zhuravlyov, som utöver sin plats i statsduman också beskrivs som någon som gjort sig känd för sina nationalistiska och militaristiska tendenser, nämner även de svenska krigsvarningarna i sitt uttalande.

– De förstår mycket väl att Ukraina är kört. Så vad händer härnäst? Sverige gör sig redo och Balkan också. Polackerna har tystnat lite, de har nog börjat inse att de står på tur, säger den ryska politikern enligt ett klipp som delats av Julia Davis, grundare av Russian Media Monitor, på X.

– Vi har naturligtvis inga illusioner, men vi förstår att alla förbereder sig för nästa steg i kriget.

Medlem i Nato

Polen är, till skillnad från Ukraina, medlem i Nato sedan 1999.

En attack mot Polen skulle därmed aktivera försvarsalliansens artikel 5 och utlösa ett storkrig mellan Nato och Ryssland.

Uttalandet om att polackerna inte skulle vara förberedda motsägs också av hur landet mobiliserade efter att ett “oidentifierat luftobjekt” korsat dess gräns i riktning mot Ukraina i slutet av december, vilket försatte Polen i krismöte.

– Nato övervakar situationen, framhöll Jens Stoltenberg efter incidenten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen