22 jul 2026

Ryssland pekar ut en plats – förbereder direkt konfrontation

2026 04 24

Ryssland hävdar att en attack kan ske på en specifik plats.

Putinregimen förbereder sig för en attack mot Nato, enligt uppgifter.

Samtidigt pekar Ryssland ut en plats där de hävdar att det kan ske en direkt konfrontation.

”Brännpunkt för spänningar”

Ryska förberedelser för en möjlig attack mot de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen pågår i detta nu, uppger Institutet för krigsstudier, ISW.

Dessa förberedelser beskrivs som systematiska, rapporterar RBC-Ukraine.

Samtidigt vill Putinregimen etablera bilden av att ett specifikt ryskt territorium hotas av Natoländer.

Det handlar om regionen Kaliningrad, alltså den ryska enklaven som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön.

Ryssland anklagar både Litauen och hela Nato för att utgöra ett hot mot Kaliningrad.

Enligt Rysslands säkerhetsråd har Litauen skapar en ”brännpunkt av spänningar” vid gränsen till den ryska enklaven.

Putinregimen hävdar också att Litauen har militariserat hela sitt land och använt argumentet ”försvar mot Ryssland” som en förevändning.

Men Ryssland påstår även att hela Nato förbereder en potentiell attack mot Kaliningrad.

LÄS OCKSÅ: Ryssland skrattar åt Europa - "ni blir lurade"

Försvaret av Kaliningrad – en rysk förevändning

Rysslands vice utrikesminister Alexander Grushko menar att Nato genomför övningar där man simulerar en sjöblockad och en erövring av Kaliningrad, enligt tidningen.

Grushko anklagar Nato för att på detta sätt ”intensifiera konfrontationen” med Ryssland.

Men Putinregimen har en tydlig baktanke med dessa påståenden och anklagelser, enligt ISW.

– Kreml har särskilt använt sin kontroll över Kaliningradregionen för att skapa motiveringar för framtida rysk aggression mot de baltiska staterna eller Polen under förevändning att försvara Kaliningradregionen, uppger ISW i sin analys.

Ryssland vill med andra ord måla upp en bild av att Nato är en aggressiv angripare som utgör ett direkt hot mot ryskt territorium.

Allt är en del av det ryska informationskriget mot väst, och ingår i förberedelserna inför en eventuell attack mot baltiska stater.

En som har uttryckt särskilt oro för situationen är Polens premiärminister Donald Tusk, som tror att Ryssland i värsta fall kan attackera Nato inom några månader, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Lidl-succén kommer till Sverige - kostar 5 000 kronor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen 


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen