RYSSLAND: Oväntad attack mot diktatorn

2022 09 30

Stora protester har brutit ut mot Vladimir Putin i en delrepublik i Ryssland. 

Protester mot Vladimir Putins mobiliseringsorder, att 300 000 män ska inställa sig för tjänstgöring i kriget mot Ukraina, har brutit ut på flera platser i Ryssland den senaste veckan.

I en av landets 21 delrepubliker är ilskan extra stor: Dagestan. Den är belägen i norra Kaukasus väster om Kaspiska havet och härbärgerar runt tre miljoner invånare.

Demonstranter har inte dragit sig för att gå till högljudda attacker mot Putin och hans agerande.

Till ruinens brant

– Putinregimen har tagit folk till ruinens brant, utbrister en politisk flykting från Dagestan, men på plats i Ukraina, enligt tv-kanalen Fox News.

Extra irriterat blev det när ryska företrädare genom megafonutrop från en bil uppmanade män i staden Derbent att infinna sig för inskrivning till kriget. Det föranledde delrepublikens guvernör att utbrista: "Jävla idioter!" enligt Aftonbladet.

Putin har tidigare försökt förklara mobiliseringsordern:

– Vi talar om partiell mobilisering, det vill säga att endast medborgare som för närvarande befinner sig i reserven kommer att omfattas av värnplikten, och framför allt har de som tjänstgjort i de väpnade styrkorna och har en viss militär kunskap och relevant erfarenhet, sa den ryska diktatorn, enligt kanalen.

Lång tid av frustration och oro

Just delrepubliken Dagestan har sedan länge visat frustration mot Putin och känt oro för sin existens. Redan när Tjetjenien, grannar till Dagestan, kämpade för självständighet uppstod fnurror på tråden till det ryska styret.

Genom åren har olika uppror gjorts:

– En partisanrörelse bildades i Dagestan, så (den blev) epicentrum för de som fortfarande ger väpnat motstånd mot Ryssland, har den ukrainska bloggaren Ali Charinsky sagt, enligt kanalen.

De här protesterna och reaktionerna genom åren bringar klarhet i varför det är just i delrepubliken Dagestan några av de största protesterna mot Putin uppstår.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen