Ryssland misstänks för falsk flagg-operation mot Sverige

2023 02 14

På tisdagen har flera mediesajter, däribland SVT, drabbats av överbelastningsattacker.

Gruppen “Anonymous Sudan” har tagit på sig attacken, men det kan handla om en rysk aktion under falsk flagg. 

Det menar it-säkerhetsexperten Marcus Murray.

– Ryssland har som av en händelse en hel del att vinna på att de muslimska länderna är arga på oss på grund av koranbränningarna. Erodogan sa att Turkiet inte skulle släppa in oss i Nato på grund av dem. Det är logiskt att ryska aktörer vill få de muslimska grupperingarna att fortsätta piska upp stämningen mot Sverige, säger Murray till SVT.

Riktade varning

Trots att gruppen “Anonymous Sudan” tagit på sig attacken så är det inte nödvändigtvis personer från Sudan som utfört aktionen.

Gruppen har agerat i linje med proryska intressen, och varnade under måndagen för en attack.

– Sveriges infrastrukturella “media” kommer attackeras på grund av koranbränningen. Vi hoppas Sverige kommer förbereda sig på det, framhöll gruppen via Telegram.

Kan skapa rädsla

Förra veckan drabbades hemsidor på flera sjukhus och regioner såväl som Vårdguiden 1177 av cyberattacker.

Attackerna är resurskrävande, men kan vara effektiva genom att skapa rädsla.

– När det blir en stor uppmärksamhet och man man skapar en rädsla blir det ett samhällspsykologiskt problem. I det här fallet kan det också bli efterkonsekvenser om man får muslimska grupperingar runt om i världen att fokusera på att vilja skada Sverige, menar Marcus Murray.

Kan få stora konsekvenser

Försvarsmakten lägger resurser på att förbättra Sveriges cyberförsvar för att kunna avvärja hot mot svenska intressen.

Cyberförsvaret leds och utvecklas på en militärstrategisk nivå, och förklaras vara en lika självklar del i modern krigföring som mark- och luftoperationer.

– Effekterna av en cyberattack kan få lika stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och kritiska it-system som ett konventionellt väpnat angrepp, framhåller Försvarsmakten.

“Militärt maktmedel”

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har flera länder upplevt återkommande cyberattacker, däribland Sverige.

– En cyberoperation är ett militärt maktmedel som kan användas av väpnade styrkor i både fred och krig, menar Försvarsmakten.

Foto: Joel Thunberg Försvarsmakten

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen