RYSSLAND: Måla inte in oss i ett hörn

2022 03 29

Måla inte in oss i ett hörn.

Kremls talesman Dmitry Peskov varnar västvärlden för att isolera Ryssland. Han beskriver de senaste sanktionerna mot Ryssland som ett krig i avseende av handel.

– Vi i Ryssland känner att vi befinner oss i ett krig eftersom västeuropeiska länder och länder som USA, Australien och Kanada faktiskt leder ett handelskrig mot oss, säger Peskov i en intervju med amerikanska nyhetskanalen PSB.

Om Nato

Peskov kommenterade även Rysslands pågående spända relation med Nato.

– Under ett par decennier har vi sagt till Väst att vi är rädda för att Nato ska expandera österut. Vi är också rädda för att Nato ska flytta sig närmare våra gränser med sin militära infrastruktur. Var snäll att åtgärda det. Måla inte in oss i ett hörn, säger han till PSB.

Kärnvapen

Kremls talesman har tidigare framfört att Ryssland kan använda kärnvapen om det står inför ”ett existentiellt hot”. Han vidhåller den ståndpunkten.

– Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att kan och kommer faktiskt att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, säger Peskov.

Klargörande

Peskov fortsatte sitt resonemang i tv-intervjun och försäkrade att den ”särskilda operationen i Ukraina” och ett existentiellt hot mot Ryssland inte har med varandra att göra.

PSB:s reporter Ryan Chilcote framhävde att den ryska diktatorn Vladimir Putin har varnat andra länder för att involvera sig i ”angelägenheterna” mellan Ryssland och Ukraina och hotat med ”konsekvenser som ni aldrig upplevt förut” vid ett sådant scenario.

Ställde frågan

Chilcote pressade Kremls talesman och frågade:

Menar Putin att han kommer använda kärnvapen i ett sådant scenario?

– Jag tror inte det, svarade Peskov.

Låt oss reda ut frågan

PSB:s reporter gav sig inte. Han pressade Peskov på ytterligare svar om kärnvapen.

– Varför inte bara reda ut frågan här och nu? Varför kan ni inte, å Rysslands vägnar, utesluta en användning av kärnvapen här och nu?

Dmitry Peskov svarade:

– Ingen tänker på att använda.. – inte ens på idéen om att använda kärnvapen.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen