1 februari 2026

Ryssland hetsar mot nytt land – repris från Ukraina

2023 12 06

Ryssland utfärdar färska hot mot ett grannland tillika tidigare medlem av Sovjetunionen.

Inför den fullskaliga invasionen av Ukraina för snart två år sedan, som i Ryssland benämns som en “speciell räddningsoperation”, påstod Vladimir Putin flera gånger att Kyiv förföljer etniska ryssar och rysktalande medborgare.

Han presenterade inga bevis för sina anklagelser.

Nu händer det igen.

Putin skiftar fokus mot Lettland och Riga – och anklagar den tidigare Sovjetstaten och numera Natomedlemmen för liknande saker som han gjorde mot Ukraina, rapporterar Newsweek med hänvisning till rapport från mediebolaget RBC Ukraine.

"Beter sig som svin"

Utspelen gjordes under Kremls “råd för utveckling av det civila samhället och mänskliga rättigheter”.

Anklagelserna hävdar att Lettland diskriminerar sin ryskspråkiga minoritet.

– Om de för en sådan politik gentemot människor som vill bo i det landet, arbetat där, skapar något gott för det landet, och de behandlar dem så svinaktigt, så kommer de till slut själva att möta detta svinaktiga beteende i sitt land, säger Putin enligt den amerikanska tidningen.

Dominerade valet

Ungefär 24 procent av den lettiska befolkningen är ryssar, enligt statistik från Riga.

I maj rapporterade Reuters att 20 000 ryska medborgare, som bott i Lettland i flera decennier, behövde genomföra ett lettiskt språktest för att bevisa sin lojalitet till Natolandet och undvika utvisning.

Att prata ryska i Lettland har inte setts som kontroversiellt fram till nu, men kriget i Ukraina förändrade landskapet och förra årets valkampanj i landet dominerades av frågor om nationell identitet och säkerhetsproblem.

Kravet mötte reaktioner, bland annat från FN-experter, men Ryssland har reagerat kraftigast av alla.

– Jag tror inte att sådan politik skapar någon lycka, säger Putin och syftar på flera baltiska länder som regimen anser praktiserar ryssofobi.

Känsligt läge

Putins utspel kommer i ett mycket känsligt läge.

Flera östeuropeiska länder brottas med en ökning av asylsökande som tar sig över gränsen från Ryssland – som enligt rapporter skickas dit av den ryska regimen i vad som liknats vid hybridkrig.

Finland har redan stängt alla sina gränser till Ryssland och regeringarna i Lettland, Litauen och Estland överväger att göra samma sak.

Nyligen varnade också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för att en vinst för Putin i Ukraina försätter andra grannländer och Natomedlemmar i fara.

– Vi måste inse att en seger för president Putin skulle vara en tragedi för Ukraina, men det skulle också vara farligt för oss, sade Jens Stoltenberg häromdagen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen