1 februari 2026

Ryssland hetsar mot nytt land – repris från Ukraina

2023 12 06

Ryssland utfärdar färska hot mot ett grannland tillika tidigare medlem av Sovjetunionen.

Inför den fullskaliga invasionen av Ukraina för snart två år sedan, som i Ryssland benämns som en “speciell räddningsoperation”, påstod Vladimir Putin flera gånger att Kyiv förföljer etniska ryssar och rysktalande medborgare.

Han presenterade inga bevis för sina anklagelser.

Nu händer det igen.

Putin skiftar fokus mot Lettland och Riga – och anklagar den tidigare Sovjetstaten och numera Natomedlemmen för liknande saker som han gjorde mot Ukraina, rapporterar Newsweek med hänvisning till rapport från mediebolaget RBC Ukraine.

"Beter sig som svin"

Utspelen gjordes under Kremls “råd för utveckling av det civila samhället och mänskliga rättigheter”.

Anklagelserna hävdar att Lettland diskriminerar sin ryskspråkiga minoritet.

– Om de för en sådan politik gentemot människor som vill bo i det landet, arbetat där, skapar något gott för det landet, och de behandlar dem så svinaktigt, så kommer de till slut själva att möta detta svinaktiga beteende i sitt land, säger Putin enligt den amerikanska tidningen.

Dominerade valet

Ungefär 24 procent av den lettiska befolkningen är ryssar, enligt statistik från Riga.

I maj rapporterade Reuters att 20 000 ryska medborgare, som bott i Lettland i flera decennier, behövde genomföra ett lettiskt språktest för att bevisa sin lojalitet till Natolandet och undvika utvisning.

Att prata ryska i Lettland har inte setts som kontroversiellt fram till nu, men kriget i Ukraina förändrade landskapet och förra årets valkampanj i landet dominerades av frågor om nationell identitet och säkerhetsproblem.

Kravet mötte reaktioner, bland annat från FN-experter, men Ryssland har reagerat kraftigast av alla.

– Jag tror inte att sådan politik skapar någon lycka, säger Putin och syftar på flera baltiska länder som regimen anser praktiserar ryssofobi.

Känsligt läge

Putins utspel kommer i ett mycket känsligt läge.

Flera östeuropeiska länder brottas med en ökning av asylsökande som tar sig över gränsen från Ryssland – som enligt rapporter skickas dit av den ryska regimen i vad som liknats vid hybridkrig.

Finland har redan stängt alla sina gränser till Ryssland och regeringarna i Lettland, Litauen och Estland överväger att göra samma sak.

Nyligen varnade också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för att en vinst för Putin i Ukraina försätter andra grannländer och Natomedlemmar i fara.

– Vi måste inse att en seger för president Putin skulle vara en tragedi för Ukraina, men det skulle också vara farligt för oss, sade Jens Stoltenberg häromdagen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

🔴Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

🟢Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

🔴Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

🟢Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

🔵Liberalerna: 5,4 (+3,2)

🔵Moderaterna: 16,8 (-1,6)

🔵Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

🔵Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

🔴🟢 S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

🔵🔵 M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten. 

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val. 

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen