RYSSLAND: ”Hemsk bil” från Sovjettiden åter i bruk

2022 05 18

Det råder brist på bilar i Ryssland.

I veckan tillkännagav Renault att man kommer att lämna sin verksamhet i Ryssland på grund av det ryska anfallskriget mot Ukraina.  

I ett uttalande på måndagen bekräftade den franska biltillverkaren att de har gått med på att sälja sin verksamhet i landet till den ryska staten, samt sin andel i det ryska bilmärket Ladas moderbolag Avtovaz.

– I dag har vi tagit ett svårt men nödvändigt beslut, kommenterade Renaults VD Luca de Meo.

Tvingas starta fabrik på nytt

Efter Renaults tack och hej har Moskvas borgmästare Sergei Sobyanin meddelat att Reanult-fabriken kommer att förstatligas. Istället för bilar från Renault kommer bilar av det nedlagda bilmärket Moskvitj återigen att tillverkas i fabriken, rapporterar CNN.

– Vi kan inte tillåta att tusentals arbetare blir sysslolösa. I år ska vi vända blad i historien om Moskvitj, skriver borgmästaren i ett blogginlägg.

Därmed kommer bilarna som slutades att tillverkas 1991 återigen att köra runt på vägarna i Ryssland. 

”Hemsk bil”

Bilar från Moskvitj tillverkades av staten mellan 1930 och 1991. Trots en lång levnadstid har bilen från Sovjettiden inget gott rykte.

Den var enkel att tillverka och en bra stadsbil på grund av sin storlek, men i likhet med många andra bilmärken från kommunistblockets länder kämpade Moskvitj-bilarna med stora kvalitetsproblem. 

Historikern Lewis Siegelbaum har i sin bok ”Cars for comrades” skrivit om bilen. Han beskriver den som en ”hemsk bil”.

Blev privatägt

Efter Sovjetunionens fall blev Moskvitj privatägt. I början av 2000-talet ansökte bolaget om konkurs.

Det återstår att se om de "nya" Moskvitj-bilarna blir en succé eller flopp. 

Foto: K. Clip

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


06 aug 26

Mardrömsbesked för Tidöpartierna

2026 08 06

Med endast några veckor kvar till valdagen presenteras siffror som pekar på ett omfattande övertag för den ena sidan.

Siffrorna kommer från speljätten Unibet som presenterar sina odds inför valet.  

Det är ingen rolig läsning för regeringen. Enligt oddsen är det nästintill klart att oppositionen (S+V+MP+C) får flest mandat, uppger Unibet.

Med ett odds på 1,15 motsvarar det en sannolikhet på omkring 87 procent att den rödgröna sidan vinner valet och att Magdalena Andersson (S) får bilda regering.

– Politiska odds är ofta träffsäkra. Oddsen samlar in och väger samman all tillgänglig information, som opinionsdata, historiska mönster och politiska händelser samtidigt som de också påverkas av hur spelare väljer att satsa sina pengar, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet.

– Det ger en tydlig bild av var vi står en månad före valdagen.

SD behåller andraplatsen

Unibets odds indikerar också att Sverigedemokraterna blir näst största parti efter Socialdemokraterna. SD väntas få över 20,5 procent av rösterna.

Samtidigt beräknas Moderaterna tappa i stöd.

– Oddsen lutar åt att M får under 17,5 procent av rösterna, vilket skulle vara en nedgång med ett par procentenheter från valresultatet 2022, uppger Unibet.

Noterbart är även att Liberalerna väntas missa riksdagsspärren. Enligt oddsen har partiet 30 procent chans att klara spärren.

Avslutningsvis indikerar Unibets odds att Vänsterpartiet går mot en stor valframgång. V beräknas bli näst största parti på den rödgröna sidan med ett valresultat på omkring åtta procent.

ANDRA LÄSER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara |

FAKTA: Unibets odds på riksdagsvalet 2026

Flest mandat:
Opposition (S+V+MP+C): 1.15
Regeringen (M+SD+KD+L): 4.50

Största parti:
Socialdemokraterna: 1.01
Sverigedemokraterna: 13.00
Moderaterna: 17.00

Över/under riksdagsspärren:
Liberalerna under 4%: 1.34
Liberalerna över 4%: 3.00

Röstandel Socialdemorkraterna:
Under 32,5%: 1.80

Röstandel Moderaterna:
Under 17,5%: 1.75

Röstandel Sverigedemokraterna:
Över 20,5%: 1.60

Röstandel Centerpartiet:
Över 6%: 1.80

Röstandel Vänsterpartiet:
Under 8%: 1.80

Röstandel Kristdemokraterna:
Över 4,5%: 1.34

Röstandel Liberalerna:
Under 4%: 1.34

Röstandel Miljöpartiet:
Över 6,5%: 1.80

Källa: Unibet

LÄS OCKSÅ: Kraftig sänkning vid pump 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen