JUST NU: Stor turbulens i Ryssland – Kreml hävdar ”terrorattack”

2023 03 02

Kreml hävdar att flera ”ukrainska sabotörer” har tagit sig över den ryska gränsen och utfört ”terrorattentat” i Brjansk-regionen, strax norr om Ukraina.

Flera ryska statliga nyhetsbyråer rapporterar att den ukrainska gruppen, bestående av ungefär 50 personer, har tillfångatagit och dödat civila.

– Explosioner och skottlossning har inträffat, rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA.

– Upp till sex personer hålls som gisslan och civila har dödats, skriver ryska TASS.

Falsk flagg-operation

De ryska medieuppgifterna har inte verifierats.

I stället cirkulerar rapporter om att det i själva verket handlar om en iscensatt attack av Ryssland.

Anton Barbashin, redaktionschef för tidskriften Riddle Russia, tvivlar på att det är ukrainska soldater som tagit sig in i Ryssland.

– Det är en mycket misstänkt utveckling, skriver han på Twitter och påpekar att ryska medier i flera dagar förutspått ett ukrainskt intrång i regionen.

– Allt tyder på att Vladimir Putin kan använda detta för att motivera någon form av eskalering, framhåller Anton Barbashin.

Rena uniformer

Olliver Carroll, utrikeskorrespondent för The Economist, påpekar att de ”ukrainska soldaternas” uniformer ser märkbart nytvättade ut.

På Twitter delar Carroll ett videoklipp som påstås visa ukrainska styrkor från platsen.

– Det ser falskt ut. Helt rena uniformer och dåligt skådespeleri, skriver han på sociala medie-plattformen.

Ukraina dementerar

Ukraina har officiellt dementerat att man ligger bakom de påstådda attackerna.

Mychajlo Podoljak, rådgivare till Volodymyr Zelenskyj, kommenterar de ryska anklagelserna på Twitter.

– Ryska federationen vill skrämma sin befolkning för att rättfärdiga sitt krig mot ett annat land, framhåller Podoljak.

Säkerhetsrådsmöte

Efter händelsen cirkulerar det uppgifter om att Vladimir Putin kallat Rysslands säkerhetsråd till ett akut möte.

Kreml dementerar uppgifterna.

Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, betonar dock att Putin får regelbundna uppdateringar om händelseutvecklingen i Brjanks.

– Det här är en terrorattack, säger Peskov.

Rysk grupp tar på sig attacken

Senare under torsdagen har den ryska frivilliga ukrainakåren tagit på sig ”attacken”.

I ett inlägg på Telegram och i flera videoklipp uppger gruppen att de har korsat den ryska gränsen och tagit sig in i Brjansk.

Frivilliga ukrainakåren består av ryssar som slåss för Ukraina mot Putin.

Enligt gruppen har inga attacker utförts mot civila.

– Vi strider inte mot civila. Vi dödar inte obeväpnade. Kom ihåg det, säger en påstådd representant för gruppen i ett videoklipp

Han uppmanar den ryska befolkningen att göra uppror mot Putinregimen.

– Vi är till skillnad från Putins armé inte bödlar och våldtäktsmän. Vi är här för att befria er.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen