Ryssland gör aggressivt uttalande mot Sverige

2024 02 07

Ryssland anklagar Sverige för att vara rädda för sanningen, och gör samtidigt också ett aggressivt utspel mot tre NATO-länder.

I morse bekräftade den svenska Åklagarmyndigheten att en förundersökning av mycket känslig natur kommer att läggas ned.

Det handlar om utredningen av attentatet mot gasledningen Nord Stream.

Attentatet ägde rum i september 2022, och har sedan dess utretts av bland annat svenska myndigheter.

Men nu läggs alltså den svenska utredningen ned.

Beslutet har väckt starka reaktioner – i Ryssland.

”Rädda att avslöja sanningen”

Ryska myndigheter visar med all önskvärd tydlighet att de inte uppskattar det svenska beslutet.

Det ryska utrikesministeriet kommenterade den nedlagda förundersökningen på X under dagen.

– Den svenska Åklagarmyndigheten har stoppat utredningen av sabotaget mot Nord Stream med hänvisningen till att ”Sverige saknar jurisdiktion”, skriver Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, på X.

Enligt Zakharova är detta bara en bortförklaring från svensk sida.

– Det kan bara finnas en förklaring – svenska myndigheters rädsla för att avslöja sanningen om den här terrorattacken, menar hon.

Attentatet mot Nord Stream utreds dock fortfarande av tyska myndigheter.

Hotar NATO-länder

Samtidigt gör Ryssland också aggressiva uttalanden mot tre NATO-länder.

Det handlar om grannländerna Estland, Lettland och Litauen.

På tisdagen kallades diplomater från de tre baltiska staterna till ryska utrikesdepartementet för ett samtal.

”Allvarliga konsekvenser”

Enligt Ryssland har de baltiska myndigheterna inte gett någon respons på ryska krav avseende säkerheten i samband med det ryska presidentvalet som hålls i mars i år, där även ryska medborgare i andra länder kan komma att rösta.

– Det ryska utrikesministeriet kräver att lettiska, litauiska och estniska myndigheter vidtar ”alla nödvändiga åtgärder för att garantera väljarnas säkerhet” och även säkerheten för ambassadpersonalen under röstningsperioden, rapporterar den internationella ukrainska tv-kanalen Freedom.

Ryssland hotar med allvarliga konsekvenser om kraven inte uppfylls.

– Ministeriet hävdar att dessa länder riskerar att stå inför ”allvarliga protester” från ryska medborgare om de misslyckas med att möta Rysslands krav under valet, skriver Freedom på sin hemsida.

Text: Redaktionen

Foto: Egor Filin

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen