Ryssland gör aggressivt uttalande mot Sverige

2024 02 07

Ryssland anklagar Sverige för att vara rädda för sanningen, och gör samtidigt också ett aggressivt utspel mot tre NATO-länder.

I morse bekräftade den svenska Åklagarmyndigheten att en förundersökning av mycket känslig natur kommer att läggas ned.

Det handlar om utredningen av attentatet mot gasledningen Nord Stream.

Attentatet ägde rum i september 2022, och har sedan dess utretts av bland annat svenska myndigheter.

Men nu läggs alltså den svenska utredningen ned.

Beslutet har väckt starka reaktioner – i Ryssland.

”Rädda att avslöja sanningen”

Ryska myndigheter visar med all önskvärd tydlighet att de inte uppskattar det svenska beslutet.

Det ryska utrikesministeriet kommenterade den nedlagda förundersökningen på X under dagen.

– Den svenska Åklagarmyndigheten har stoppat utredningen av sabotaget mot Nord Stream med hänvisningen till att ”Sverige saknar jurisdiktion”, skriver Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, på X.

Enligt Zakharova är detta bara en bortförklaring från svensk sida.

– Det kan bara finnas en förklaring – svenska myndigheters rädsla för att avslöja sanningen om den här terrorattacken, menar hon.

Attentatet mot Nord Stream utreds dock fortfarande av tyska myndigheter.

Hotar NATO-länder

Samtidigt gör Ryssland också aggressiva uttalanden mot tre NATO-länder.

Det handlar om grannländerna Estland, Lettland och Litauen.

På tisdagen kallades diplomater från de tre baltiska staterna till ryska utrikesdepartementet för ett samtal.

”Allvarliga konsekvenser”

Enligt Ryssland har de baltiska myndigheterna inte gett någon respons på ryska krav avseende säkerheten i samband med det ryska presidentvalet som hålls i mars i år, där även ryska medborgare i andra länder kan komma att rösta.

– Det ryska utrikesministeriet kräver att lettiska, litauiska och estniska myndigheter vidtar ”alla nödvändiga åtgärder för att garantera väljarnas säkerhet” och även säkerheten för ambassadpersonalen under röstningsperioden, rapporterar den internationella ukrainska tv-kanalen Freedom.

Ryssland hotar med allvarliga konsekvenser om kraven inte uppfylls.

– Ministeriet hävdar att dessa länder riskerar att stå inför ”allvarliga protester” från ryska medborgare om de misslyckas med att möta Rysslands krav under valet, skriver Freedom på sin hemsida.

Text: Redaktionen

Foto: Egor Filin

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen