Ryssland går ut med lögn om Danmark – “tar det på största allvar”

2025 01 21

Ryssland har börjat sprida ett falskt rykte som får Danmarks politiker att reagera kraftigt.

Det är det ryska statliga mediet Tass som har gått ut med påståendet.

Enligt den Putinvänliga nyhetsbyrån har en dansk medborgare dödats i Ukraina. Dansken ska ha arbetat som instruktör för de uppmärksammade F-16-planen.

Ryktet har orsakat uppståndelse hemma i Danmark.

Regeringen går nu ut och dementerar uppgifterna kraftigt.

– Inga danska soldater har dödats i Ukraina. Det är en totalt falsk historia som går i rysk media – förmodligen för att misskreditera Danmark, säger försvarsminister Troels Lund Poulsen enligt Berlingske.

"Tar på största allvar"

Försvarsministern tillägger:

– Jag tar det här på största allvar. Men det är tyvärr en del av en verklighet med en mycket allvarlig säkerhetspolitisk situation, där falska inflytandekampanjer och desinformation används i stor skala.

Enligt Tass hade informationen kommit från en anonym källa inom militären. Några fler detaljer om ursprunget finns inte.

Och det är långt ifrån det första ryska angreppet på Danmark.

Så sent som i december uppgavs det att proryska aktivister slog till med en till synes koordinerad cyberattack mot dussintals danska kommuner.

Allt blev “svart” på skärmarna och incidenten uppmärksammades även i ukrainska medier.

Danmark: 90 procents risk att Ryssland slår till

Senare samma månad varnade det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, om hotet mot det egna landet.

Enligt Danmark beskrivs det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” reaktioner i form av sabotage mot mål i Danmark men även andra europeiska länder, rapporterar Politiken och andra danska medier.

Utifrån FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger mellan 60 och 90 procent.

LÄS MER: Danmark varnar – “90 procents risk” att Ryssland slår till

Varnar för dåd mot flygbolag

Flera Natoländer har den senaste tiden varnat för ryska sabotage, cyberattacker och förra veckan gick Polens premiärminister Donald Tusk ut med att Ryssland planerar terrorattacker mot flera flygbolag.

– Jag kan bekräfta att Ryssland planerar terrordåd i luften, inte bara mot Polen utan mot flygbolag över hela världen, sade Tusk.

Den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl har tidigare sagt att Rysslands omfattande användning av hybridkrigföring kan få Nato att så småningom överväga att åberopa försvarsklausulen artikel 5.

LÄS MER: Nato kan aktivera artikel 5 – Ryssland väntas slå till

LÄS MER: Danmark varnar för helt nytt krig

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen