UPPGIFTER: Skuldkänslorna växer i Ryssland – officer överger Putin

2022 05 23

Ett par veckor in i kriget fick han nog. Att sova på en låda granater som säng samtidigt som skulden över den ryska förstörelsen i Ukraina växte blev till slut för mycket, berättar en rysk officer för CNN.

Mannen valde därför att överge Vladimir Putins anfallskrig och hoppa av militären.

Anonym på grund av säkerheten

– Vi var smutsiga och trötta. Människor runt omkring oss höll på att dö. Jag ville inte känna att jag var en del av det, men jag var en del av det, säger officeren till CNN som håller mannens identitet dold av säkerhetsskäl.

Omedveten om Putins planer

Officeren berättar bland annat att hans bataljon utan förklaring tvingades att lämna ifrån sig sina mobiltelefoner två dagar före invasionen, då han var stationerad i Krasnodar i södra Ryssland.

De beordrades därefter att bege sig till Krimhalvön – utan någon som helst vetskap om vilka planer Putin smidde i Kreml.

“Vi förstod inte”

Det ryska narrativet om att den rysktalande befolkningen i Ukraina skulle befrias från “nazister” nådde aldrig militären. Enligt officeren hade de ingen aning om målet med uppdraget.

– Vi hamrades inte med någon form av “ukrainska nazister”-retorik. Många förstod inte vad det här vad för något och vad vi gjorde här, säger han, och menar att flera soldater hoppade av.

Ödet för dessa soldater är okänt.

Rapporter om låg stridsmoral

CNN rapporterade redan en månad in i kriget om låg arbetsmoral i den ryska militären och soldater som vägrat utföra order. 

– Vi har sett ryska soldater – med brist på både vapen och moral – som vägrar lyda order, saboterar sin egen utrustning och till och med råkar skjuta ned egna flygplan, sade Sir Jeremy Fleming, chef för den brittiska underrättelsetjänsten GCHQ. 

Stämmer armén

En grupp ryska soldater har även stämt armén på grund av att de fick sparken när de vägrade kriga i Ukraina, rapporterar Daily Mail.

Ett stort problem för Putin har varit att Ryssland vägrar kalla kriget för krig, vilket har gjort att advokater uppmanat ryska soldater att hoppa av militären då de därför inte kan straffas med fängelse.

70 procent vägrade

Enligt uppgifter från ukrainska underrättelsetjänster ska så många som 70 procent av soldaterna inom somliga ryska enheter har vägrat slåss. Uppgifterna har inte kunnat bekräftas av internationell media.

Orolig för framtiden

Den ryska officeren är nu hemma med sin familj efter att ha lämnat in sin avskedsansökan, men är orolig för sin framtid.

– Vad som kommer att hända härnäst vet jag inte. Men jag är glad att jag är hemma igen, säger han.

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen