UPPGIFTER: Skuldkänslorna växer i Ryssland – officer överger Putin

2022 05 23

En officer i det ryska anfallskriget mot Ukraina har gått ut offentligt med sin historia.

Ett par veckor in i kriget fick han nog. Att sova på en låda granater som säng samtidigt som skulden över den ryska förstörelsen i Ukraina växte blev till slut för mycket, berättar en rysk officer för CNN.

Mannen valde därför att överge Vladimir Putins anfallskrig och hoppa av militären.

Anonym på grund av säkerheten

– Vi var smutsiga och trötta. Människor runt omkring oss höll på att dö. Jag ville inte känna att jag var en del av det, men jag var en del av det, säger officeren till CNN som håller mannens identitet dold av säkerhetsskäl.

Omedveten om Putins planer

Officeren berättar bland annat att hans bataljon utan förklaring tvingades att lämna ifrån sig sina mobiltelefoner två dagar före invasionen, då han var stationerad i Krasnodar i södra Ryssland.

De beordrades därefter att bege sig till Krimhalvön – utan någon som helst vetskap om vilka planer Putin smidde i Kreml.

“Vi förstod inte”

Det ryska narrativet om att den rysktalande befolkningen i Ukraina skulle befrias från “nazister” nådde aldrig militären. Enligt officeren hade de ingen aning om målet med uppdraget.

– Vi hamrades inte med någon form av “ukrainska nazister”-retorik. Många förstod inte vad det här vad för något och vad vi gjorde här, säger han, och menar att flera soldater hoppade av.

Ödet för dessa soldater är okänt.

Rapporter om låg stridsmoral

CNN rapporterade redan en månad in i kriget om låg arbetsmoral i den ryska militären och soldater som vägrat utföra order. 

– Vi har sett ryska soldater – med brist på både vapen och moral – som vägrar lyda order, saboterar sin egen utrustning och till och med råkar skjuta ned egna flygplan, sade Sir Jeremy Fleming, chef för den brittiska underrättelsetjänsten GCHQ. 

Stämmer armén

En grupp ryska soldater har även stämt armén på grund av att de fick sparken när de vägrade kriga i Ukraina, rapporterar Daily Mail.

Ett stort problem för Putin har varit att Ryssland vägrar kalla kriget för krig, vilket har gjort att advokater uppmanat ryska soldater att hoppa av militären då de därför inte kan straffas med fängelse.

70 procent vägrade

Enligt uppgifter från ukrainska underrättelsetjänster ska så många som 70 procent av soldaterna inom somliga ryska enheter har vägrat slåss. Uppgifterna har inte kunnat bekräftas av internationell media.

Orolig för framtiden

Den ryska officeren är nu hemma med sin familj efter att ha lämnat in sin avskedsansökan, men är orolig för sin framtid.

– Vad som kommer att hända härnäst vet jag inte. Men jag är glad att jag är hemma igen, säger han.

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej 

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds 

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen 


19nov25

JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal. Här är kravlistan: 

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: Official White House Ohoto by Daniel Torok

Text: Redaktionen