UPPGIFTER: Skuldkänslorna växer i Ryssland – officer överger Putin

2022 05 23

En officer i det ryska anfallskriget mot Ukraina har gått ut offentligt med sin historia.

Ett par veckor in i kriget fick han nog. Att sova på en låda granater som säng samtidigt som skulden över den ryska förstörelsen i Ukraina växte blev till slut för mycket, berättar en rysk officer för CNN.

Mannen valde därför att överge Vladimir Putins anfallskrig och hoppa av militären.

Anonym på grund av säkerheten

– Vi var smutsiga och trötta. Människor runt omkring oss höll på att dö. Jag ville inte känna att jag var en del av det, men jag var en del av det, säger officeren till CNN som håller mannens identitet dold av säkerhetsskäl.

Omedveten om Putins planer

Officeren berättar bland annat att hans bataljon utan förklaring tvingades att lämna ifrån sig sina mobiltelefoner två dagar före invasionen, då han var stationerad i Krasnodar i södra Ryssland.

De beordrades därefter att bege sig till Krimhalvön – utan någon som helst vetskap om vilka planer Putin smidde i Kreml.

“Vi förstod inte”

Det ryska narrativet om att den rysktalande befolkningen i Ukraina skulle befrias från “nazister” nådde aldrig militären. Enligt officeren hade de ingen aning om målet med uppdraget.

– Vi hamrades inte med någon form av “ukrainska nazister”-retorik. Många förstod inte vad det här vad för något och vad vi gjorde här, säger han, och menar att flera soldater hoppade av.

Ödet för dessa soldater är okänt.

Rapporter om låg stridsmoral

CNN rapporterade redan en månad in i kriget om låg arbetsmoral i den ryska militären och soldater som vägrat utföra order. 

– Vi har sett ryska soldater – med brist på både vapen och moral – som vägrar lyda order, saboterar sin egen utrustning och till och med råkar skjuta ned egna flygplan, sade Sir Jeremy Fleming, chef för den brittiska underrättelsetjänsten GCHQ. 

Stämmer armén

En grupp ryska soldater har även stämt armén på grund av att de fick sparken när de vägrade kriga i Ukraina, rapporterar Daily Mail.

Ett stort problem för Putin har varit att Ryssland vägrar kalla kriget för krig, vilket har gjort att advokater uppmanat ryska soldater att hoppa av militären då de därför inte kan straffas med fängelse.

70 procent vägrade

Enligt uppgifter från ukrainska underrättelsetjänster ska så många som 70 procent av soldaterna inom somliga ryska enheter har vägrat slåss. Uppgifterna har inte kunnat bekräftas av internationell media.

Orolig för framtiden

Den ryska officeren är nu hemma med sin familj efter att ha lämnat in sin avskedsansökan, men är orolig för sin framtid.

– Vad som kommer att hända härnäst vet jag inte. Men jag är glad att jag är hemma igen, säger han.

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen