RYSSLAND: Diktatorns huvudbry – attentat i hemlandet

2022 05 20

Nästan tre månader senare beräknas en tredjedel av invasionsstyrkan vara förlorad.

Uppemot 63 000 ryska soldater beräknas ha dödats eller skadats i Ukraina, rapporterar amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

Attentat i Ryssland 

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har en serie attentat riktats mot militära byggnader i olika delar av Ryssland.  

Ryska medier rapporterar om avsiktliga mordbränder mot militärkommissariat i Moskva, Omsk, Volgograd och Khanty-Mansi.

"Hemlig mobilisering"

Gärningsmännen använder sig av molotovcocktails för att sätta eld på byggnaderna. Ryska tjänstemän grep två 16-åringar på bar gärning i Moskva, vilket tyder på att ryska medborgare sannolikt är ansvariga för attentaten, uppger ISW.

– Antagligen är molotovcocktailsattackerna en protest mot en ”hemlig mobilisering” som pågår i Ryssland, skriver tankesmedjan.

Det har tidigare rapporterats om att ryska soldater vägrar att åka till Ukraina för att delta i Putinregimens anfallskrig.

Flera attentat

Under förra veckan utfördes fem attentat mot militära byggnader. Totalt ska tolv militärkommissariat attackerats, uppger Oleksiy Gromov, biträdande chef för huvudoperationsavdelningen för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina.

Behöver soldater

Protesterna i Ryssland är dåliga nyheter för diktatorn Vladimir Putin. Rysslands stora förluster behöver ersättas. Men det är lättare sagt än gjort.

Eftersom Putin vägrat att utropa krig mot Ukraina kan han inte massmobilisera reservister och värnpliktiga.

– Det jag ser nu är att man drar sig för att kalla in en storskalig mobilisering, för det är att erkänna att man har gjort fel, och att man nu behöver gå in i ett krig, säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitutet (FOI), till SvD.

5 000-6 000 per månad

Enligt Johan Norberg försöker Ryssland febrilt skicka flera soldater till Ukraina, men det går långsamt.

– Så vad man bland annat försöker göra är att tubba värnpliktiga att skriva kontrakt. Då blir de formellt sett kontraktsanställda och kan skickas till kriget, även om de bara har tre månaders utbildning, säger han till SvD och tillägger:

– Jag har sett siffror på att man fått in 5 000–6 000 soldater per månad på det här sättet, men det räcker ju inte för att täcka förlusterna.

Foto: President of Russia Office resp A. Valdivia

Text: Redaktionen

Ryssland rasar mot Danmark: ”Förbereder militär konfrontation”

2025 09 17

Det har Danmarks regering beslutat.

– Regeringen har fattat ett principbeslut om att Danmark för första gången ska bygga upp en militär kapacitet med precisionsvapen med lång räckvidd som ska kunna träffa mål på stora avstånd och besegra fiendens hot från luften, säger statsminister Mette Frederiksen enligt DR.

– Situationen är allvarlig för Europa och för Danmark, och det råder ingen tvekan om att Ryssland kommer att vara ett hot i många år framöver, tillägger hon.

Ryssland rasar

Nu svarar Ryssland på Danmarks nya försvarsbeslut.

Landets ambassadör i Köpenhamn, Vladimir Barbin, beskriver beskedet som en krigsförklaring mot Ryssland.

– Ingen, någonstans, någonsin i världen har övervägt att offentligt hota en kärnvapenmakt. Dessa uttalanden kommer utan tvekan att tas i beaktning, framhåller Barbin i en kommentar till TV2.

– Från och med nu måste vi utgå från att Danmark inte bara överväger en direkt militär konfrontation med Ryssland, utan också förbereder sig för ett sådant scenario, tillägger ambassadören.

LÄS MER: Tyskland har ändrat sig – stort besked för Ukraina

”Vi måste kunna avskräcka”

Danmarks regeringen har vid 19-tiden inte kommenterat det ryska utspelet.         

Tidigare under onsdagen konstaterade statsminister Mette Frederiksen att Ryssland inte utgör ett direkt militärt hot mot Danmark i dag, men att ryssarna är en ”fara för Nato”.

Köpen av de nya långdistansvapnen handlar om att avskräcka Ryssland, betonar Frederiksen.

– Vår säkerhet bygger på att vi kan försvara oss, säger hon enligt DR.

– Vi måste kunna avskräcka attacker mot Danmark och Nato på ett trovärdigt sätt, och här räcker det inte med ett starkt luftförsvar, 

LÄS MER: ”Putin vet inte om det” – ryska armén har stoppats

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Natostyrkor har bordat fartyg

2025 09 17

Fartyget, som seglar under flagg från Saint Vincent och Grenadinerna, bordades när det befann sig i slussen i Kielkanalen. Fartyget har genomsökts och dykare har undersökt båtens skrov, rapporterar Der Spiegel. 

Tysk polis misstänker att fartyget har spionerat på landets kritiska maritima infrastruktur.

I slutet av augusti uppges besättningen ha skickat upp en drönare vars syfte var att ”spionera och ta bilder”.

Rysk besättning

Majoriteten av besättningen består av ryska medborgare och samtliga är gripna. De misstänks för att ha ”förebyggt hot mot Tysklands kritiska maritima infrastruktur” samt för ”spionage i sabotagesyfte och säkerhetshotande avbildning”, uppger Der Spiegel.

På väg mot Finland

Fartyget hade lämnat Rotterdam och var på väg mot Finland, rapporterar Iltalehti.

Fartygets destination ska ha varit hamnen i finska Euraåminne, enligt Marine Traffic, en global underrättelsesajt som spårar fartygsrutter.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Del av skuggflottan?

Det är oklart om fartyget är en del av den ökända ryska skuggflottan.

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Malte Humpert är grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News. Han berättar att fartygen i skuggflottan ofta är dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger experten till Dagbladet.

LÄS MER: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar 

Foto: Nato

Text: Redaktionen