RYSSLAND: Diktatorns huvudbry – attentat i hemlandet

2022 05 20

Nästan tre månader senare beräknas en tredjedel av invasionsstyrkan vara förlorad.

Uppemot 63 000 ryska soldater beräknas ha dödats eller skadats i Ukraina, rapporterar amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

Attentat i Ryssland 

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har en serie attentat riktats mot militära byggnader i olika delar av Ryssland.  

Ryska medier rapporterar om avsiktliga mordbränder mot militärkommissariat i Moskva, Omsk, Volgograd och Khanty-Mansi.

"Hemlig mobilisering"

Gärningsmännen använder sig av molotovcocktails för att sätta eld på byggnaderna. Ryska tjänstemän grep två 16-åringar på bar gärning i Moskva, vilket tyder på att ryska medborgare sannolikt är ansvariga för attentaten, uppger ISW.

– Antagligen är molotovcocktailsattackerna en protest mot en ”hemlig mobilisering” som pågår i Ryssland, skriver tankesmedjan.

Det har tidigare rapporterats om att ryska soldater vägrar att åka till Ukraina för att delta i Putinregimens anfallskrig.

Flera attentat

Under förra veckan utfördes fem attentat mot militära byggnader. Totalt ska tolv militärkommissariat attackerats, uppger Oleksiy Gromov, biträdande chef för huvudoperationsavdelningen för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina.

Behöver soldater

Protesterna i Ryssland är dåliga nyheter för diktatorn Vladimir Putin. Rysslands stora förluster behöver ersättas. Men det är lättare sagt än gjort.

Eftersom Putin vägrat att utropa krig mot Ukraina kan han inte massmobilisera reservister och värnpliktiga.

– Det jag ser nu är att man drar sig för att kalla in en storskalig mobilisering, för det är att erkänna att man har gjort fel, och att man nu behöver gå in i ett krig, säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitutet (FOI), till SvD.

5 000-6 000 per månad

Enligt Johan Norberg försöker Ryssland febrilt skicka flera soldater till Ukraina, men det går långsamt.

– Så vad man bland annat försöker göra är att tubba värnpliktiga att skriva kontrakt. Då blir de formellt sett kontraktsanställda och kan skickas till kriget, även om de bara har tre månaders utbildning, säger han till SvD och tillägger:

– Jag har sett siffror på att man fått in 5 000–6 000 soldater per månad på det här sättet, men det räcker ju inte för att täcka förlusterna.

Foto: President of Russia Office resp A. Valdivia

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen