RYSSLAND: Diktatorns huvudbry – attentat i hemlandet

2022 05 20

När invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari satte Vladimir Putin in 190 000 soldater.

Nästan tre månader senare beräknas en tredjedel av invasionsstyrkan vara förlorad.

Uppemot 63 000 ryska soldater beräknas ha dödats eller skadats i Ukraina, rapporterar amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

Attentat i Ryssland 

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har en serie attentat riktats mot militära byggnader i olika delar av Ryssland.  

Ryska medier rapporterar om avsiktliga mordbränder mot militärkommissariat i Moskva, Omsk, Volgograd och Khanty-Mansi.

"Hemlig mobilisering"

Gärningsmännen använder sig av molotovcocktails för att sätta eld på byggnaderna. Ryska tjänstemän grep två 16-åringar på bar gärning i Moskva, vilket tyder på att ryska medborgare sannolikt är ansvariga för attentaten, uppger ISW.

– Antagligen är molotovcocktailsattackerna en protest mot en ”hemlig mobilisering” som pågår i Ryssland, skriver tankesmedjan.

Det har tidigare rapporterats om att ryska soldater vägrar att åka till Ukraina för att delta i Putinregimens anfallskrig.

Flera attentat

Under förra veckan utfördes fem attentat mot militära byggnader. Totalt ska tolv militärkommissariat attackerats, uppger Oleksiy Gromov, biträdande chef för huvudoperationsavdelningen för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina.

Behöver soldater

Protesterna i Ryssland är dåliga nyheter för diktatorn Vladimir Putin. Rysslands stora förluster behöver ersättas. Men det är lättare sagt än gjort.

Eftersom Putin vägrat att utropa krig mot Ukraina kan han inte massmobilisera reservister och värnpliktiga.

– Det jag ser nu är att man drar sig för att kalla in en storskalig mobilisering, för det är att erkänna att man har gjort fel, och att man nu behöver gå in i ett krig, säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitutet (FOI), till SvD.

5 000-6 000 per månad

Enligt Johan Norberg försöker Ryssland febrilt skicka flera soldater till Ukraina, men det går långsamt.

– Så vad man bland annat försöker göra är att tubba värnpliktiga att skriva kontrakt. Då blir de formellt sett kontraktsanställda och kan skickas till kriget, även om de bara har tre månaders utbildning, säger han till SvD och tillägger:

– Jag har sett siffror på att man fått in 5 000–6 000 soldater per månad på det här sättet, men det räcker ju inte för att täcka förlusterna.

Foto: President of Russia Office resp A. Valdivia

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen