RYSSLAND: Diktatorns huvudbry – attentat i hemlandet

2022 05 20

Nästan tre månader senare beräknas en tredjedel av invasionsstyrkan vara förlorad.

Uppemot 63 000 ryska soldater beräknas ha dödats eller skadats i Ukraina, rapporterar amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

Attentat i Ryssland 

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har en serie attentat riktats mot militära byggnader i olika delar av Ryssland.  

Ryska medier rapporterar om avsiktliga mordbränder mot militärkommissariat i Moskva, Omsk, Volgograd och Khanty-Mansi.

"Hemlig mobilisering"

Gärningsmännen använder sig av molotovcocktails för att sätta eld på byggnaderna. Ryska tjänstemän grep två 16-åringar på bar gärning i Moskva, vilket tyder på att ryska medborgare sannolikt är ansvariga för attentaten, uppger ISW.

– Antagligen är molotovcocktailsattackerna en protest mot en ”hemlig mobilisering” som pågår i Ryssland, skriver tankesmedjan.

Det har tidigare rapporterats om att ryska soldater vägrar att åka till Ukraina för att delta i Putinregimens anfallskrig.

Flera attentat

Under förra veckan utfördes fem attentat mot militära byggnader. Totalt ska tolv militärkommissariat attackerats, uppger Oleksiy Gromov, biträdande chef för huvudoperationsavdelningen för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina.

Behöver soldater

Protesterna i Ryssland är dåliga nyheter för diktatorn Vladimir Putin. Rysslands stora förluster behöver ersättas. Men det är lättare sagt än gjort.

Eftersom Putin vägrat att utropa krig mot Ukraina kan han inte massmobilisera reservister och värnpliktiga.

– Det jag ser nu är att man drar sig för att kalla in en storskalig mobilisering, för det är att erkänna att man har gjort fel, och att man nu behöver gå in i ett krig, säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitutet (FOI), till SvD.

5 000-6 000 per månad

Enligt Johan Norberg försöker Ryssland febrilt skicka flera soldater till Ukraina, men det går långsamt.

– Så vad man bland annat försöker göra är att tubba värnpliktiga att skriva kontrakt. Då blir de formellt sett kontraktsanställda och kan skickas till kriget, även om de bara har tre månaders utbildning, säger han till SvD och tillägger:

– Jag har sett siffror på att man fått in 5 000–6 000 soldater per månad på det här sättet, men det räcker ju inte för att täcka förlusterna.

Foto: President of Russia Office resp A. Valdivia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen