RYSSLAND: Diktatorns huvudbry – attentat i hemlandet

2022 05 20

När invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari satte Vladimir Putin in 190 000 soldater.

Nästan tre månader senare beräknas en tredjedel av invasionsstyrkan vara förlorad.

Uppemot 63 000 ryska soldater beräknas ha dödats eller skadats i Ukraina, rapporterar amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

Attentat i Ryssland 

Enligt den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har en serie attentat riktats mot militära byggnader i olika delar av Ryssland.  

Ryska medier rapporterar om avsiktliga mordbränder mot militärkommissariat i Moskva, Omsk, Volgograd och Khanty-Mansi.

"Hemlig mobilisering"

Gärningsmännen använder sig av molotovcocktails för att sätta eld på byggnaderna. Ryska tjänstemän grep två 16-åringar på bar gärning i Moskva, vilket tyder på att ryska medborgare sannolikt är ansvariga för attentaten, uppger ISW.

– Antagligen är molotovcocktailsattackerna en protest mot en ”hemlig mobilisering” som pågår i Ryssland, skriver tankesmedjan.

Det har tidigare rapporterats om att ryska soldater vägrar att åka till Ukraina för att delta i Putinregimens anfallskrig.

Flera attentat

Under förra veckan utfördes fem attentat mot militära byggnader. Totalt ska tolv militärkommissariat attackerats, uppger Oleksiy Gromov, biträdande chef för huvudoperationsavdelningen för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina.

Behöver soldater

Protesterna i Ryssland är dåliga nyheter för diktatorn Vladimir Putin. Rysslands stora förluster behöver ersättas. Men det är lättare sagt än gjort.

Eftersom Putin vägrat att utropa krig mot Ukraina kan han inte massmobilisera reservister och värnpliktiga.

– Det jag ser nu är att man drar sig för att kalla in en storskalig mobilisering, för det är att erkänna att man har gjort fel, och att man nu behöver gå in i ett krig, säger Johan Norberg, militäranalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitutet (FOI), till SvD.

5 000-6 000 per månad

Enligt Johan Norberg försöker Ryssland febrilt skicka flera soldater till Ukraina, men det går långsamt.

– Så vad man bland annat försöker göra är att tubba värnpliktiga att skriva kontrakt. Då blir de formellt sett kontraktsanställda och kan skickas till kriget, även om de bara har tre månaders utbildning, säger han till SvD och tillägger:

– Jag har sett siffror på att man fått in 5 000–6 000 soldater per månad på det här sättet, men det räcker ju inte för att täcka förlusterna.

Foto: President of Russia Office resp A. Valdivia

Text: Redaktionen


03dec25

Tvärvändning om bensin- och dieselbilar

2025 12 03

Sverige och övriga medlemsländer i EU har enats om att nya bilar inte längre kommer att få producera några koldioxidutsläpp från och med 2035.

Beslutet innebär i praktiken ett förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar.

Men nu vänder EU efter påtryckningar från Tyskland.

– EU-kommissionen öppnar för nya fordon med förbränningsmotorer även efter 2035, rapporterar tyska Handelsblatt med hänvisning till flera högt uppsatta ledamöter i EU-kommissionen.

”Ta hänsyn till geopolitiska utvecklingen”

Unionens kommissionär för hållbara transporter och turism, Apostolos Tzitzikostas, är en av flera EU-toppar som citeras.

– Vi är öppna för all form av teknik, säger han enligt tidningen.

– Vi vill hålla fast vid våra mål, men vi måste ta hänsyn till den geopolitiska utvecklingen. Vi måste se till att vi inte äventyrar vår konkurrenskraft samtidigt som vi hjälper den europeiska industrin att behålla sitt tekniska försprång, tillägger Tzitzikostas.

Skickade brev 

EU-kommissionen har reviderat förbudet efter påtryckningar från den tyska regeringen.

Bakgrunden är att Tysklands förbundskansler Friedrich Merz skickat ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. I brevet uppmanar förbundskanslern von der Leyen att överge planerna på ett totalförbud.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden 

Mellanlösning

Enligt den nya planen ska förbränningsmotorer som drivs med biobränslen tillåtas även efter 2035. Det kan exempelvis handla om bilar som körs på HVO (biodiesel).

Svenska Bioföreningen, Svevio, har argumenterat för en sådan lösning.

– Den samlade påverkan av en elbil är större än från en bil som drivs med ett biodrivmedel som HVO, säger Gustav Melin, vd Svebio, i ett uttalande.

– Moderna förbränningsmotorer har tillräcklig rening. I dag kommer 95 procent av partikelutsläppen från däck och asfalt, konstaterar Melin.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen


”3 700 kronor varje månad” – glädjebesked för alla hushåll

2025 12 03

Svenska hushåll går mot ljusare ekonomiska tider.

Det fastslår Länsförsäkringar i en färsk analys av den ekonomiska utvecklingen.

Nästa år väntas alla hushåll få mer i plånboken, enligt prognosen. 

Störst ekonomisk förbättring får barnfamiljer, som kan räkna med cirka 3 700 kronor mer i plånboken varje månad.

– Vi går mot bättre tider 2026 vilket öppnar upp för både ökad konsumtion och sparande. Alla kommer få mer i plånboken, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Barnfamiljerna seglar upp som de stora vinnarna. En typisk tvåbarnsfamilj får ett rejält privatekonomiskt lyft med mer pengar i plånboken. Det gör att man kan unna sig lite extra i vardagen men också lägga undan pengar till sparande som rustar familjens ekonomiska trygghet, fortsätter Westerberg.

Stora skillnader

Länsförsäkringars prognos bygger på flera faktorer. Finanspolitiska stimulanser som sänkt skatt på arbetsinkomster, högre reallöneökningar och lägre bolåneräntor  ligger bakom ökningen.

Hur stor månadsökningen blir varierar mellan olika grupper. Höginkomsttagare kan räkna med cirka 2 700 kronor mer i plånboken varje månad, medan låginkomsttagare och pensionärer får ett tillskott på omkring 600 kronor per månad.

– Sänkta skatter spelar en avgörande roll för hushållens återhämtning, och tillsammans med reallöneökningar hjälper de till att återställa många hushålls köpkraft från de senaste årens inflationssmällar. Samtidigt är det tydligt att de finanspolitiska stimulanserna gynnar vissa grupper mer och att plånbokseffekterna kommer bli mer begränsade för låginkomsttagare och pensionärer, säger Stefan Westerberg. 

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

FAKTA: Plånbokseffekter 2026

Barnfamiljen (två vuxna och barn)

+3650 kr

Höginkomsttagaren

+2721 kr

Låginkomsttagaren

+620 kr

Pensionären

+623 kr

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma 

Foto: hl56

Text: Redaktionen