RYSSLAND: Diktatorn har kontaktat Putin

2022 05 10

Nordkoreas ledare Kim Jong-Un skickade under gårdagen ett brev till sin ryska motsvarighet Vladimir Putin.

Nordkoreanska medier har under tisdagen publicerat brevet, rapporterar NK News – en amerikansk nyhetssida som publicerar nyheter och analyser om Nordkorea.

Nyhetssajten har tagit del av diktatorns ord till Vladimir Putin. 

Gratulerar och stöttar kriget

Brevet var först och främst en gratulationshälsning från Kim Jong-Un till Vladimir Putin. Under gårdagen firade Ryssland årsdagen över segern mot Nazityskland i andra världskriget.

– Det ryska folket uppnådde en stor seger i det legitima kriget och förintade fascismen genom enastående heroism och uppoffring, skriver Kim Jong-Un, enligt NK News.  

Förståelse för Putins krig

Vladimir Putin, som tidigare hävdat att Ukraina måste ”avnazifieras”, höll ett tal under firandet där han försvarade den ryska aggressionen mot sitt grannland. Han hävdade att väst och Nato hotar Ryssland och därmed legitimerade ”den ryska militäroperationen”.

Han får medhåll av sin allierade i Nordkorea.

Kim Jong-Un betonar att han känner en ”solidaritet med de ryska folkets prestationer som i grunden syftar till att eliminera politiska och militära hot från fientliga styrkor”, uppger NK News.

Kommer förstärka relationerna

Avslutningsvis framhäver Nordkoreas diktator att hans lands relation med Ryssland kommer att ”stärkas och utvecklas” de kommande åren. Han konstaterar att den rådande tidsandan kräver en sådan utveckling.

Stöder invasionen

Sedan Putinregimen inledde sitt brutala anfallskrig har Nordkorea och Kim Jong-Un ställt sig bakom den ryska invasionen.

Statliga medier i Nordkorea har upprepade gånger anklagat västvärlden för att ha startat kriget i Ukraina, rapporterar NK News.

I mars var Nordkorea ett av ynka fem länder som röstade emot en FN-resolution som fördömde Rysslands invasion.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen