UTRIKES: Det krävs för att åtala Putin

2022 07 07

Att åtala enskilda soldater är betydligt lättare än en president.

Hela världen förfärades och chockades när Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade den brutala invasionen av grannlandet Ukraina för över fyra månader sedan.

21 000 krigsbrott

Lika många har fasat över den enorma mängd krigsbrott som också rapporteras i samband med kriget. Ukraina utreder för närvarande 21 000 av dem, enligt The Guardian.

Bland de fruktansvärda bilderna från kriget finns exempelvis de från staden Butja, där hundratals kroppar uppgetts ha hittats i massgravar.

Rysk soldat dömdes

Viss rättvisa skipades när den historiska första krigsrättsdomen i Ukraina kom i slutet av maj.

En 21-årig rysk soldat dömdes till livstids fängelse efter att ha skjutit en ihjäl en försvarslös 62-årig civil man i nordöstra delen av landet.

Svårt att åtala ordergivaren

Men många lyfter blicken mot Moskva och Kreml – närmare bestämt mot den brutala diktatorn Vladimir Putin som beordrade kriget från första början.

Det är dock betydligt lättare att åtala enskilda soldater för krigsbrott än den ledare som ger ordern, skriver BBC.

Ta hänsyn till befälskedjan

Enligt Hugh WIlliamson från Human Rights Watch, en organisation som specialiserar sig på att samla bevis på krigsförbrytelser, är det dock viktigt för framtida domar att redan nu ta hänsyn till “befälskedjan” och huruvida en ledare godkänt ett illdåd – aktivt såväl som passivt.

– Befälhavare bör inse att underlåtenhet att vidta åtgärder mot mord och våldtäkt kan göra dem personligen ansvariga för krigsförbrytelser som en fråga om kommandoansvar, säger han till organisationens hemsida.

I praktiken “immun”

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har möjlighet att väcka åtal för brottsrubriceringen “att föra aggressivt krig”.

Till exempel en omotiverad invasion som inte kan anses som militärt självförsvar.

Dessvärre är Vladimir Putin i praktiken “immun” från att kunna ställas inför rätta av just ICC för ett sådant brott, skriver BBC.

Ryssland måste gripa Putin själva

Anledningen är att ICC inte har egna polisstyrkor, utan förlitar sig på att det är de enskilda staterna som griper misstänkta individer.

I det här fallet skulle det alltså kräva att Ryssland själva arresterar sin egen president.

Vetorätt i FN

Även om ett sådant, ganska osannolikt, scenario skulle utspela sig har det dock mindre betydelse.

Ryssland är inte medlemmar i ICC och har inte undertecknat domstolens avtal, förklarar Philippe Sands QC, professor i internationell rätt vid University College London för BBC.

FN:s säkerhetsråd skulle dock i teorin kunna be ICC att utreda Putin för krigsbrott. Även det är dock osannolikt med tanke på Rysslands plats och vetorätt i samma råd.

Professorn: Upprätta engångsdomstol

Sands QC:s enda förhoppning för att få den ryska diktatorn att möta rättvisan är om världens ledare skulle upprätta en ny engångsdomstol med mandat att väcka åtal för aggressionen mot Ukraina.

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen