Ryssland agerar – skärper straffen

2023 04 18

Det ryska parlamentet skärper straffen för regimkritiker.

Den ryska regimkritikern Vladimir Kara-Murza har fått 25 års fängelse efter att offentligt ha fördömt Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Kara-Murza, som varit verksam som en framstående förespråkare av mänskliga rättigheter, har bland annat beskrivit Kreml som en “regim av mördare”.

Rysk domstol har kommit fram till att han gjort sig skyldig till förräderi.

Nu skärper Ryssland straffen för bland annat högförräderi, ett beslut som innebär att det strängaste straffet numer är livstid, uppger CNN.

Flera brott

Enligt det nya lagförslaget, som godkänts av parlamentets lägre kammare, kan ryska medborgare och människor med dubbla medborgarskap dömas för flera saker.

Bland annat handlar det om att dela statshemligheter med andra länder, spionage och att erbjuda assistans avseende aktiviteter som “motverkar den ryska federationens säkerhet”.

Straffen för terrorism och sabotage höjs även.

Flera ryska myndigheter har sedan kriget startade trappat upp tillslagen mot oppositionsröster och Ryssland har sedan invasionen gjort det straffbart att kritisera landets militär.

“Evigt stolt”

Regimkritikern Kara-Murza ställdes inför rätta för förräderi, spridning av falsk information angående den ryska armén och möjliggörandet av aktiviteter för en “oönskad organisation”.

Kara-Murzas fru uttrycker stöd för hennes man.

– Ett kvarts sekel - det är "5+" för ditt mod, din ihärdighet och ärlighet under många års arbete. Jag är evigt stolt över dig, min kära, och jag är alltid med dig, menar hon.

Kritik från flera håll

Såväl den fängslade oppositionskritikern Alexei Navalny som den brittiska regeringen har riktat hård kritik mot beslutet att fängsla Kara-Murza i 25 år.

Även EU har uttalat sig kring ämnet.

– Dagens skandalöst hårda domstolsbeslut visar ännu en gång det politiska missbruket av rättsväsendet för att pressa aktivister, människorättsförsvarare och alla röster som motsätter sig Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina, menar EU.

“Varje ord”

Förra veckan uttryckte sig Vladimir Kara-Murza själv om situationen.

– Varje ord som jag har sagt... Inte nog med att jag inte ångrar något av det, jag är stolt över det, sade han enligt BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen