Ryskt raseri: Diktatorn utfärdar skräckorder

2023 12 13

Rysslands diktator Vladimir Putin uppges ha utfärdat en av sina mest brutala order någonsin.

Ordern riktar sig till Rysslands försvarsdepartement och är mycket kontroversiell.

För att täcka de stora förlusterna på slagfältet i Ukraina har Putin beslutat att funktionshindrade ska skickas till kriget.

Det rapporterar tidningen Kyiv Post.

– Ryssland etablerar så kallade ”handikapp-enheter”. Soldater med svåra skador och sjukdomar kallas in till de väpnade styrkorna, framhåller tidningen.

Enheterna har redan börjat ta form.

I slutet av november föreslog det ryska försvarsdepartementet ändringar av läkarundersökningsproceduren för armérekrytering.

De nya ändringar innebär i korthet att svårt skadade och sjuka personer kan skickas till kriget i Ukraina.

– Följaktligen skickas ryska värnpliktiga, som ådragit sig skador, tillbaka till frontlinjen utan att ha genomgått en militär medicinsk undersökning eller fått adekvat medicinsk vård, uppger Kyiv Post.

Vittnesmål stärker uppgifterna

Kyiv Posts uppgifter bekräftas av flera vittnesmål.

Ett exempel på ett sådant kommer från soldaten Mikhails anhöriga. Mikhail skadades av granatsplitter i April 2023.

Han har fortfarande ett infekterat hål i benet som blir större varje dag, berättar hans fru till tidningen.

Trots skadan har Mikhail fått en godkänd läkarundersökning och ska därmed skickas tillbaka till fronten.

Soldatfrun är förfärad över situationen.

– Krymplingar skickas tillbaka till fronten – halta, sneda och tandlösa. De får ingen behandling. De (Putinregimen) har endast ett mål – att avsluta det här så snabbt som möjligt, säger hon till Kyiv Post och tillägger upprört:

– På 14 månader har min stiliga man förvandlats till en gammal, sjuk gubbe. De har förstört både honom och hans fru.

Grät i telefonen

Ett annat vittnesmål kommer från den 36-årige soldaten Andrej, som ådragit sig allvarliga inre organskador i bäckenet efter att ha blivit skjuten.

Soldaten har genomgått tio operationer och spenderat över tre månader på sjukhus. Enligt Andrejs mamma är han svårt rörelsehindrad.

Trots det har en läkare beslutat att han är tillräckligt frisk för att skickas tillbaka till kriget.

– Han ringde mig och grät när han fick beslutet, berättar mamman för Kyiv Post.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen