Ryska reaktioner på SD:s framgång

2022 10 19

Statlig media i Ryssland har kommenterat Sverigedemokraternas framgång i valet.

Sverigedemokraternas framgångar i valet och delaktighet i samarbetsavtalet med M, KD och L, det så kallade Tidöavtalet, ger eko inte bara i Sverige, utan även utomlands tas partiets framgångar upp i skiftande sammanhang.

Nu kommer röster från Ryssland. Det är i en artikel i den regeringsvänliga tidningen Izvestija som frågan om SD:s ryssvänlighet dryftas.

För en skicklig politik

— Från och med 2015 gjorde enskilda företrädare för SD positiva uttalanden om Ryssland, framhåller Natalia Plevako, chef för Center for Nordic Countries vid Institute of Europe of the Russian Science Academy, till tidningen och poängterar att det skulle vara överdrivet att kalla SD mer pro-ryskt än något annat parti.

För att i nästa andetag konstatera:

— Men partiet för sin politik ganska skickligt, övervakar situationen och den allmänna opinionen och tillåter därför inte ens enskilda uttalanden som kritiserar antiryska sanktioner.

Att partiet inte fick/ville ha några ministerposter tror hon i längden gagnar partiet:

– Dels var det till och med fördelaktigt för Sverigedemokraterna, eftersom de inte behöver bära det fulla ansvaret för eventuella misslyckanden, eftersom de inte sitter i regeringen, samtidigt som deras inflytande är väldigt stort.

Fick betydelsefulla poster

Hon fullföljer resonemanget:

– Trots allt fick de så betydelsefulla utskott i riksdagen som rör utrikes- och rättsväsendepolitik. Och om inte de akuta frågorna med invandring och brottslighet inom en snar framtid löses radikalt, kommer inflytandet från SD att fortsätta att växa.

Statistik visar på minskad ryssvänlighet

Apropå partiers och länders alltmer försiktiga inställning till Ryssland visar en undersökning från Pew Research Center att sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari har sympatierna för Vladimir Putin minskat.

Endast nio procent av SD-anhängarna uttalade sig i positiva ordalag mot landet i öst, att jämföra med 21 procent vid förra årets undersökning.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen