TROTS PUTINS LÖFTEN: Ryssland erkänner att värnpliktiga deltar

2022 03 09

Ryssland erkänner att värnpliktiga har tvångvärvats för att delta i invasionen av Ukraina, till mödrarnas fördärv.

Rysslands försvarsminister erkänner nu att värnpliktiga soldater som har tvångvärvats till armén har deltagit i invasionen av Ukraina. Detta uttalande kommer bara några dagar efter att Vladimir Putin sagt att bara yrkessoldater skickades till kriget, rapporterar BBC.

– Tyvärr har det kommit till vår kännedom att värnpliktiga soldater har deltagit i den särskilda militära operationen i Ukraina, sade det ryska försvarsministeriet.

Allmän värnplikt

I Ryssland är det allmän värnplikt i åldrarna 18 – 27, men det är inte ovanligt att unga män övertalas att stanna kvar ett tag till efter värnplikten, då det är svårt att hitta jobb som betalar en skälig lön.

– De övertygade honom. De sa att han skulle få gå i pension i förtid och att han skulle få en fast lön och dessutom få lära sig köra bil, berättar en mamma.

Verkligheten blev inte som han tänkt sig. Han tjänade ungefär 2 000 kronor, vilket precis räcker för klara sig på den ryska landsbygden. Han förväntades också betala för sin egen uniform och fick sova i en barack utan värme och vatten.

Förkrossade ryska mödrar

Flera ryska mammor berättar för BBC att deras söner mer eller mindre har blivit lurade. De ska ha fått höra att de skulle åka på en övning för att sedan upptäcka att de måste delta i invasionen av Ukraina. Nu har många inte hört av sina söner på länge.

– Jag är säker på att min son inte visste att han skulle skickas i strid, berättar en annan förtvivlad mamma.

Liknande uppgifter från USA

Det är oklart hur vanligt förkommande historien ovan är, men det har tidigare kommit liknande uppgifter från USA. Pentagon har antytt att en stor andel av de ryska styrkorna som kämpar i Ukraina är värnpliktiga. Det kan förklara deras oerfarenhet och bristande medvetenhet om vad de förväntas göra.

Manar familjerna att hem sina barn

Ukraina har en hjälplinje som heter "Sök efter din egen" (Ishchi Svoikh på ryska) som skapades strax efter att invasionen inleddes. Hjälplinjen är en Telegram-kanal med bilder på ryska krigsfångar och offer där de uppmanar oroliga släktingar att ta kontakt. Washington Post varnar dock för grafiska bilder.

Så många ryssar har dött

Ryssland publicerade nyligen dödssiffrorna för sina trupper och uppgav den 3 mars hade 498 ryska trupper dödats och ytterligare 1 597 skadats. Men det finns skäl att tro att ännu fler har omkommit. Ukraina säger att mer än 11 000 ryska militärer har dödats, även om detta inte kan verifieras.

Soldaterna dras tillbaka

Ryska försvarsministeriet betonar att samtliga värnpliktiga enheter ska dras tillbaka omgående och att misstaget inte ska upprepas.

Foto: Russian Ministry of Defence

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen