Ryska jaktplan och spionplan i svenskt luftrum

2022 06 11

Flera ryska plan gick olagligen in i svenskt civilt luftrum.

Händelsen skall ha ägt rum på torsdagen och avser Gotland, rapporterar SVT och DN.

Den ryska diktaturen

Det skall handla om tre olika flygplan från den ryska diktaturen och ett av planen var ett ryskt signaspaningsplan medan de två andra var ryska jaktplan, uppger tidningen.

Flygplanen flög in i vad som klassas som civilt övervakat luftrum och incidenterna ägde rum norr om Visby.

Hotar Sveriges civila lufttrafik

Den fientliga ryska agerandet strider mot luftfartslagen och hotar dessutom Sveriges civila lufttrafik.

Detta eftersom inflygningarna i svenskt luftrum skedde utan att de anmäldes, framhåller källor till tidningen.

Signalspaningsplan och jaktplan

De aktuella planen skall ha varit av följande modeller:

-Ryskt signalspaningsplan av märket Il-20

-Ryskt jaktplan av märket SU-27

-Ytterligare ett ryskt jaktplan av märket SU-27

Har dödat 10 000-tals människor

Händelsen sker mot bakgrund av att Rysslands diktator Vladimir Putin gjort sig skyldig till tiotusentals människors död genom att ha inlett ett brutalt krig mot det självständiga och fria landet Ukraina.

Sjukhus, skolor, bostäder, tågstationer, vårdcentraler och arbetsplatser bombas dagligen av den ryska regimens styrkor vars mål är att krossa den ukrainska staten och förvandla landet till en rysk lydstat.

Sverige och Finland har svarat med att ansöka till försvarsalliansen Nato men ansökningsprocessen har störts kraftigt av Turkiets allt mer diktatoriska ledare Erdogan.

Trots ursprungliga löften vill han inte meddela grönt ljust till Sverige och Finland utan framhåller istället diverse invändningar.

Ville fotografera USA-fartyget

Enligt DN skall de ryska planen sannolikt ha gått på låg höjd för att fotografera det amerikanska jättefarttyget USS Kearsarge som bedöms finnas i Östersjön då det deltar i Natoövningen Baltops.

Försvarsmakten uppger för DN att Sverige reagerade på de ryska planens intåg.

En talesperson för Försvarsmakten förklarar för tidningen att Sverige hade uppe svenska flygplan i luften för att följa de ryska ekipagen.

Sparsmakat

Försvarsmakten väljer att hålla en låg profil kring händelsen och uttalar sig sparsmakat i tidningen.

Enligt Expressen gick DN först ut med att det var en kränkning av svenskt luftrum men att man nu ändrat sig till att de ryska planen gått in i svenskt luftrum.

God luftlägesbild

Försvarsmakten förmedlar en bild till SVT som utstrålar att man hade läget under kontroll.

– Vi hade egna flyg i luften som följde de ryska flygen, säger Försvarsmaktens pressekreterare Erik Karlsson.

– Vi har en god luftlägesbild och en god operativ förmåga för att hantera dessa händelser.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen