Ryska beskedet – ”Ett svar till Finland och Sverige”

2024 03 22

Ryssland har gett ett nytt besked om hur de tänker besvara Finlands och Sveriges Natointräde.

Efter Vladimir Putins ”seger” i det riggade presidentvalet, fortsätter nu den ryska regimen att agera mot sina fiender i väst.

Sverige och Finland är två av de länder som inte faller Ryssland på läppen.

Detta efter att båda länderna valt att ansluta sig till försvarsalliansen Nato.

Och nu kommer ännu ett besked om hur Ryssland hanterar situationen.

– Ryssland kommer att skapa två nya arméer före slutet av det här året, rapporterar Newsweek.

Svar till Finland och Sverige

Beskedet kommer från den ryska försvarsministern, Sergej Sjojgu.

Detta stärker fruktan om att Moskva planerar för ett eventuellt krig mot Nato.

Experten John Foreman, en brittisk tidigare försvarsattaché i Moskva och Kiev, kopplar dessutom det ryska beslutet till de två nordiska ländernas Natointräde.

– Sjojgus uttalande igår var inte nytt och förebådar inte en rysk attack mot Nato, säger han, men tillägger:

– Det var en upprepning av tidigare utannonserade planer på att utvidga och omforma den ryska armén som en strategiskt defensiv åtgärd som svar på att Finland och Sverige gick med i Nato, menar Foreman, enligt tidningen.

Långsiktig konfrontation

Beskedet från Ryssland innebär bland annat att de skapar två nya arméer, 14 divisioner och 16 brigader innan 2024 är slut.

Det finns en oro över att Putin planerar för en mer långsiktig konfrontation med västvärlden, uppger tidningen.

– I februari sade den danske försvarsministern Troels Lund Poulsen att underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland kan försöka attackera ett Nato-land inom tre till fem år, berättar Newsweek.

Delade meningar

Igår hävdade också den polske presidenten Andrzej Duda till CNBC att Putin är på väg att lägga om Ryssland till en krigsekonomi, med målet att ha kapacitet att attackera Nato 2026 eller 2027.

Alla delar dock inte den bedömningen. Den avfärdas bland annat av en brittisk diplomat som Newsweek har pratat med.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen