Ryska beskedet – ”Ett svar till Finland och Sverige”

2024 03 22

Ryssland har gett ett nytt besked om hur de tänker besvara Finlands och Sveriges Natointräde.

Efter Vladimir Putins ”seger” i det riggade presidentvalet, fortsätter nu den ryska regimen att agera mot sina fiender i väst.

Sverige och Finland är två av de länder som inte faller Ryssland på läppen.

Detta efter att båda länderna valt att ansluta sig till försvarsalliansen Nato.

Och nu kommer ännu ett besked om hur Ryssland hanterar situationen.

– Ryssland kommer att skapa två nya arméer före slutet av det här året, rapporterar Newsweek.

Svar till Finland och Sverige

Beskedet kommer från den ryska försvarsministern, Sergej Sjojgu.

Detta stärker fruktan om att Moskva planerar för ett eventuellt krig mot Nato.

Experten John Foreman, en brittisk tidigare försvarsattaché i Moskva och Kiev, kopplar dessutom det ryska beslutet till de två nordiska ländernas Natointräde.

– Sjojgus uttalande igår var inte nytt och förebådar inte en rysk attack mot Nato, säger han, men tillägger:

– Det var en upprepning av tidigare utannonserade planer på att utvidga och omforma den ryska armén som en strategiskt defensiv åtgärd som svar på att Finland och Sverige gick med i Nato, menar Foreman, enligt tidningen.

Långsiktig konfrontation

Beskedet från Ryssland innebär bland annat att de skapar två nya arméer, 14 divisioner och 16 brigader innan 2024 är slut.

Det finns en oro över att Putin planerar för en mer långsiktig konfrontation med västvärlden, uppger tidningen.

– I februari sade den danske försvarsministern Troels Lund Poulsen att underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland kan försöka attackera ett Nato-land inom tre till fem år, berättar Newsweek.

Delade meningar

Igår hävdade också den polske presidenten Andrzej Duda till CNBC att Putin är på väg att lägga om Ryssland till en krigsekonomi, med målet att ha kapacitet att attackera Nato 2026 eller 2027.

Alla delar dock inte den bedömningen. Den avfärdas bland annat av en brittisk diplomat som Newsweek har pratat med.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:

Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon.

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig.

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen