Ryska beskedet – ”Ett svar till Finland och Sverige”

2024 03 22

Efter Vladimir Putins ”seger” i det riggade presidentvalet, fortsätter nu den ryska regimen att agera mot sina fiender i väst.

Sverige och Finland är två av de länder som inte faller Ryssland på läppen.

Detta efter att båda länderna valt att ansluta sig till försvarsalliansen Nato.

Och nu kommer ännu ett besked om hur Ryssland hanterar situationen.

– Ryssland kommer att skapa två nya arméer före slutet av det här året, rapporterar Newsweek.

Svar till Finland och Sverige

Beskedet kommer från den ryska försvarsministern, Sergej Sjojgu.

Detta stärker fruktan om att Moskva planerar för ett eventuellt krig mot Nato.

Experten John Foreman, en brittisk tidigare försvarsattaché i Moskva och Kiev, kopplar dessutom det ryska beslutet till de två nordiska ländernas Natointräde.

– Sjojgus uttalande igår var inte nytt och förebådar inte en rysk attack mot Nato, säger han, men tillägger:

– Det var en upprepning av tidigare utannonserade planer på att utvidga och omforma den ryska armén som en strategiskt defensiv åtgärd som svar på att Finland och Sverige gick med i Nato, menar Foreman, enligt tidningen.

Långsiktig konfrontation

Beskedet från Ryssland innebär bland annat att de skapar två nya arméer, 14 divisioner och 16 brigader innan 2024 är slut.

Det finns en oro över att Putin planerar för en mer långsiktig konfrontation med västvärlden, uppger tidningen.

– I februari sade den danske försvarsministern Troels Lund Poulsen att underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland kan försöka attackera ett Nato-land inom tre till fem år, berättar Newsweek.

Delade meningar

Igår hävdade också den polske presidenten Andrzej Duda till CNBC att Putin är på väg att lägga om Ryssland till en krigsekonomi, med målet att ha kapacitet att attackera Nato 2026 eller 2027.

Alla delar dock inte den bedömningen. Den avfärdas bland annat av en brittisk diplomat som Newsweek har pratat med.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

JUST NU: Turister flyr för sina liv i Italien

2025 06 02

Under måndagen har flera så kallade stromboliska utbrott noterats – en typ av vulkanisk aktivitet som kännetecknas av flera korta och explosiva utbrott.

Tjocka svarta moln har stigit från vulkanen och lava har kastats upp i luften, rapporterar den brittiska tidningen Metro.

Utbrotten har skakat invånare och turister på Scicilien, där Etna är belägen.

I ett filmklipp som sprids på sociala medier syns det hur turister flyr från vulkanutbrottet.

– Medan svarta moln vällde upp sprang turisterna för sina liv längs en stig som leder till säkerhet, rapporterar Metro som delat videofilmen.

Det finns inga uppgifter om personskador i samband med händelsen.

Askmoln över närliggande städer

Vulkanövervakningscentret VAAC Toulouse (Volcanic Ash Advisory Center) har rapporterat om utbrottet.

Initialt utfärdade VAAC en "kod röd"-varning för flygtrafiken på grund av det stora askmolnet, men denna nedgraderades senare till "orange" när askan började driva sydväst.

Enligt centret har den vulkaniska aktiviteten dämpats vid lunchtid, men närliggande städer och semesterorter överskuggas fortfarande av ett stort täcke av aska. 

Askmolnet, som steg mot atmosfären vid utbrottet, bestod huvudsakligen av vatten och svaveldioxid, uppger VAAC.

Dödsfall 1979 och 1987

Etna, som betyder ”Jag brinner”, ligger på Siciliens östkust och är den högst belägna vulkanen i Europa med sina 3 320 meters höjd.

Det finns tre vulkanobservatorier på Etnas sluttning, vid Catania, Casa Etnea och Cantoniera.

Antalet dödsfall har dock varit relativt få genom åren.

– Dödsfall har rapporterats vid sju utbrott, enligt Oregon State Universitys vulkanforskning.

I regel har det handlat om personer som stått för nära när stenblock kastats upp i luften.

1843 dödades 36 personer av en lavaflod.

I september 1979 dödades 9 personer och 23 skadades vid en 30-sekundersexplosion som kastade upp stora stenblock.

1987 dödades 2 personer och 7 skadades av fallande vulkaniskt material 500 meter från kratern, uppger Oregon State University.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen