Ryska beskedet – ”Ett svar till Finland och Sverige”

2024 03 22

Ryssland har gett ett nytt besked om hur de tänker besvara Finlands och Sveriges Natointräde.

Efter Vladimir Putins ”seger” i det riggade presidentvalet, fortsätter nu den ryska regimen att agera mot sina fiender i väst.

Sverige och Finland är två av de länder som inte faller Ryssland på läppen.

Detta efter att båda länderna valt att ansluta sig till försvarsalliansen Nato.

Och nu kommer ännu ett besked om hur Ryssland hanterar situationen.

– Ryssland kommer att skapa två nya arméer före slutet av det här året, rapporterar Newsweek.

Svar till Finland och Sverige

Beskedet kommer från den ryska försvarsministern, Sergej Sjojgu.

Detta stärker fruktan om att Moskva planerar för ett eventuellt krig mot Nato.

Experten John Foreman, en brittisk tidigare försvarsattaché i Moskva och Kiev, kopplar dessutom det ryska beslutet till de två nordiska ländernas Natointräde.

– Sjojgus uttalande igår var inte nytt och förebådar inte en rysk attack mot Nato, säger han, men tillägger:

– Det var en upprepning av tidigare utannonserade planer på att utvidga och omforma den ryska armén som en strategiskt defensiv åtgärd som svar på att Finland och Sverige gick med i Nato, menar Foreman, enligt tidningen.

Långsiktig konfrontation

Beskedet från Ryssland innebär bland annat att de skapar två nya arméer, 14 divisioner och 16 brigader innan 2024 är slut.

Det finns en oro över att Putin planerar för en mer långsiktig konfrontation med västvärlden, uppger tidningen.

– I februari sade den danske försvarsministern Troels Lund Poulsen att underrättelseuppgifter tyder på att Ryssland kan försöka attackera ett Nato-land inom tre till fem år, berättar Newsweek.

Delade meningar

Igår hävdade också den polske presidenten Andrzej Duda till CNBC att Putin är på väg att lägga om Ryssland till en krigsekonomi, med målet att ha kapacitet att attackera Nato 2026 eller 2027.

Alla delar dock inte den bedömningen. Den avfärdas bland annat av en brittisk diplomat som Newsweek har pratat med.

Foto: K Schmidt resp resp. Д Григорьев

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen