Rysk media förbereder attack – Pekar ut ukrainare som nazister

2022 02 18

I flera år har ryska TV-kanaler banat väg för krig mot Ukraina genom att måla ut landet som en västvänlig marionettstat som styrs av nazister.

Det rapporterar tysk media som kartlagt hur inte minst rysk statsmedia har hetsat mot Ukraina i åratal.

Frågan om krig

Denis Volkov, en opinionsundersökare vid Levada-Center i Moskva, berättar för DW vad han tror att de ryska medborgarna tycker om ett krig mot Ukraina. Frågan om medborgarna är för ett krig kom upp, och Volkov förklarade att det är möjligt att vissa har den åsikten.

-Det är en marginell inställning. Det är möjligt att någon har den åsikten, men de som verkligen vill ha det och efterlyser det är få och långt emellan, säger han. 

Ukraina i rysk media

På rysk TV har Ukraina varit ett återkommande tema i flera år. Fullskalig rapportering inleddes efter segern för revolutionen 2004, som av Kreml uppfattades som en kupp på initiativ av väst. Fram till dess hade Ukraina och ukrainare setts som en strategisk partner och systernation, rapporterar DW.

Rysslands krig mot Georgien 2008, under vilket Ukraina hade stött Tbilisi, representerade ytterligare en vändpunkt. Kort därefter kom tanken på ett krig med Ukraina in i fantasin hos ryska, och även ukrainska, medier. Ett antal fackböcker som förutspådde "Ukrainaprojektets undergång" publicerades.

Inför annekteringen av Krim 2014 dominerade Ukraina alla mediekanaler i Ryssland. Liksom 2004 framställdes oppositionens protester som en kupp. Fokus låg alltmer på rapporter som handlade om en påstådd fara för rysktalande ukrainare.

Den faran var grovt överdriven, det förekom varken attacker eller allvarliga hot. För president Vladimir Putin var det dock ett skäl att genomföra annekteringen. Hans mål var att skydda ryssar, sa Kremlledaren efteråt.

Rapporteringen har fortsatt

Sedan dess har rapportering om Ukraina varit ett av nyckelämnena i rysk media, näst efter rysk inrikespolitik. Många observatörer i Ryssland, men även utomlands, tjafsade om orsakerna bakom denna utveckling. I efterhand verkar det som ett försök att hålla den allmänna opinionen i beredskapsläge om en konflikt skulle bryta ut.

Fiende till Ryssland i rysk media

I en stor del av många talkshower i Ryssland är ukrainska experter som blir utskällda och stämplade som ”idioter". Kärnberättelsen har varit densamma i flera år: Ukraina var en svag, misslyckad stat där ukrainska "nazister" satte agendan; det var en marionett från väst och en fiende till Ryssland, rapporterar Deutsche Welle.

Resultatet är Ukrainas trötthet, som observerats av opinionsmätare som Denis Volkov. Men det finns mer. På listan över länder som anses vara fientliga gentemot Ryssland är Ukraina på andra plats, efter USA och före Storbritannien.

Skydd mot rysktalande ukrainare

Under den nuvarande krisen är det tydligt att rysk media återigen har efterlyst skydd till rysktalande ukrainare i södra och östra delen av landet. Hundratusentals av dem har fått ryskt medborgarskap sedan 2019.

I slutet av december nämnde president Putin för första gången tecken på ett folkmord i östra Ukraina. Separatisterna har redan meddelat att de kan komma att uppmana Ryssland för militärt stöd – en utveckling som skulle få grogrund i rysk media.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen

JUST NU: Polisen slår till mot ökänd grupp

2025 07 16

Hackergruppen NoName har genomfört flera cyberangrepp mot svenska myndigheter och mot finanssektorn.

Den ökända gruppen har bland annat legat bakom omfattande överbelastningsattacker mot riksdagen, Försvarsmakten och Skatteverket.

Nu har hackergruppen åkt på ett ordentligt bakslag.

Svensk polis har tillsammans med flera internationella aktörer lyckats skada stora delar av NoNames infrastruktur och verksamhet.

Insatsen, som går under namnet ”Operation Eastwood”, har varit mycket framgångsrik. Flera hundra servrar har slagits ut över hela världen och ett tiotals personer har gripits. 

– Genom att vi har slagit ut flera C2-servrar och en omfattande del av deras digitala infrastruktur har vi orsakat avsevärd skada och kraftigt begränsat deras förmåga att slå mot myndigheter och finanssektorn i en nära framtid, säger Steffen Oxenvad, chef för komplexa cyberbrott på polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Central roll

Sverige har haft en central roll i genomförandet av operationen, som har samordnats med Europol och Eurojust.

Förutom Sverige har flera andra länder deltagit i insatsen – bland annat Tyskland, Finland, USA och Frankrike.

Koppling till Ryssland

NoName har tydliga ideologiska kopplingar till Ryssland, enligt Polismyndigheten.

– Gruppen hade från början som primärt mål att attackera myndigheter i Ukraina. Efter hand har de skiftat fokus till att även rikta sig mot länder som anses ha stöttat Ukraina i kriget, många av dem inom Nato, skriver polisen.

Hackergruppens mest uppmärksammade cyberattack riktade sig mot Natotoppmötet i Haag i slutet av juni.

LÄS MER: Polisen går ut med Facebook-varning – “Kontot töms”

FAKTA: Operation Eastwood

  • En internationell operation som har samordnats av Europol och Eurojust
  • Förutom Sverige har Tyskland, Nederländerna, USA, Spanien, Schweiz, Frankrike, Italien, Tjeckien, Finland, Litauen ingått i operationen tillsammans med stöd från Belgien, Kanada, Estland, Danmark, Lettland, Rumänien och Ukraina.
  • Flera hundra servrar har slagits ut över hela världen
  • Två personer har gripits i Frankrike och Spanien och åtta arresteringsordrar har utfärdats av Tyskland, Frankrike och Spanien
  • Tolv personer har tagits med till förhör
  • 24 husrannsakningar har ägt rum
  • En stor del av NoNames infrastruktur har förstörts.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: EU planerar jättehöjning – SD kräver svenskt veto

2025 07 16

EU-kommissionen vill öka unionens budget ordentligt.

Kommissionen föreslår att EU:s nya långtidsbudget ska uppgå till 1 700 miljarder euro för åren 2028–2034, rapporterar Politico som tagit del av ett utkast på förslaget.

– Siffran skulle innebära att de totala utgifterna skulle stiga till 1,23 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkoms, jämfört med dagens 1,1 procent, rapporterar tidningen.

Sverige går emot

Den svenska regeringen har kommenterat EU:s nya långtidsbudget.

Enligt uppgift vill regeringen se en smalare budget än det nuvarande förslaget. Sveriges ståndpunkt är att budgeten ska uppgå till cirka 1,0 procent av EU-ländernas BNI.   

– Budgeten måste tydligare än någonsin svara upp mot de utmaningar som medlemsländerna nu gemensamt står inför. Samtidigt är ekonomin i många av EU:s medlemsländer under press, med minimalt utrymme att finansiera en ökning av EU:s budget.

– Fokus måste ligga på omprioriteringar som ger utrymme till viktiga investeringar.

Det skriver statsminister Ulf Kristersson (M), EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en debattartikel i Di.

Sverige är inte ensamt om att höja ett varningens finger.

Flera länder – däribland Tyskland, EU:s största och mest inflytelserika ekonomi – har varnat för att utöka unionens budget i en tid då väljare i allt högre grad vänder sig till populistiska och EU-kritiska rörelser.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

SD kräver svenskt veto

Sverigedemokraterna har också gett sig in i debatten.

Partiet kräver att regeringen lägger in ett veto mot budgeten om den inte gynnar svenska intressen.

– Svenska skattebetalare kommer att stå som förlorare om inte regeringen hotar med veto, skriver SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers på X.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej 

Foto: Betexion resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen