Rysk invasionsplan av Sveriges grannländer – övningar inledda

2024 12 30

Den ryska krigsmakten har övat på att invadera Finland, Nordnorge och de baltiska länderna.

Det uppger flera Natokällor för tidningen Iltalehti.

Enligt källorna vill Ryssland upprätta en så kallad buffertzon längs Natos östra flank.

– Rysslands säkerhetstänkande återspeglar en strävan efter strategiskt djup och en vilja att skapa en gemensam buffertzon i Europa, från Arktis via Östersjön och Svarta havet till Medelhavet, säger en Natokälla till Iltalehti.

Återupprätta gamla gränser

Huvudpunkten för den ryska attacken uppges vara Baltikum, men även Finland och Norge pekas ut som måltavlor.

I Finland har ryssarna övat på att avancera fram till 1743 års gränser som upprättades efter freden i Åbo.

Det innebär att de ryska styrkor ska rycka fram till Kymmene älv i sydöstra Finland. Kymmene älv utgjorde gräns mellan Sverige och Ryssland under 1743–1809.

Längre norrut skulle målet för anfallet vara finska Lappland och Finnmark i norra Norge.

– I norr skulle 14:e armékåren anfalla den norska kusten från Murmansk till sjöss, till lands och i luften. Ryssarna skulle samtidigt landstiga i finska Lappland. Ryska missiltrupper, som är utplacerade på Kolahalvön, kommer också involveras i invasionen av Finland, framhåller Natokällorna.

Avslutningsvis uppger källorna att Ryssland skulle attackera Helsingfors från luften. Robotar och drönare ska avfyras mot Finlands huvudstad, enligt invasionsplanen.

Putin: ”Kan återställa historiska territorier”

Den ryska diktatorn Vladimir Putin hävdade nyligen att Ryssland har kapacitet att ”återställa” gamla gränsdragningar.

– Vi har tillräckliga styrkor och medel för att återställa alla historiska territorier, sade han på sin årliga nyhetskonferens i december, där utvalda journalister får ställa frågor till Putin.

Tidigare har Putin utryckt att hans ideala gränser är de som rådde under det ryska imperiet på 1700-talet.

Natokällorna framhåller att Putins uttalanden bör tas bokstavligt.

– Estland, Lettland och Litauen skulle vara i riskzonen, men också sydöstra Finland, skriver Iltalehti.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen