Rusning till svenska butiker – två varor är extra populära

2024 12 21

Rekordmånga utländska besökare söker sig till svenska butiker.

Allt fler norrmän söker sig till Sverige – för att handla.

Handeln i svenska butiker nära gränsen till Norge går mot ett rekordbra 2024, rapporterar TV4.

Spenderar mycket

Norrmännen har spenderat över 8 miljarder norska kronor på shoppingresor till Sverige under de tre första kvartalen, uppger kanalen, som hänvisar till siffror från Statistisk sentralbyrå SSB, Norges motsvarighet till SCB.

Det är innebär en tydlig ökning jämfört med förra året, då motsvarande siffra landade på 6,8 miljarder.

Stigande priser i norska livsmedelsbutiker har varit en stark drivkraft bakom den ökande gränshandeln, har Industrinyheter tidigare rapporterat.

Sverige har lägre priser på mängder av dagligvaror. Många norrmän åker till exempel hit för att köpa alkohol och tobak, men besöker också exempelvis svenska apotek samt klädes- och sportbutiker, enligt tidningen.

Men det finns två varor som är extra eftertraktade i år, rapporterar TV4.

Två varor extra populära

I Strömstad i Bohuslän, som ligger nära gränsen till Norge, beräknas handeln ha ökat med 14 procent jämfört med 2023, enligt kanalen.

– Det känns jättebra. Förra året var det rekord och i år slår vi det med råge, säger Ole Jørgen Lind, butikschef på MaxiMat i Nordby i Strömstad, till kanalen.

De två varor som uppges vara mest eftertraktade är ost och chark.

Men man säljer också mycket av exempelvis godis och läsk.

Så mycket pengar lägger de

Trots en svag norsk krona är norrmännen alltså alltjämt villiga att komma till Sverige och konsumera.

Statistik som SSB presenterade i somras visade att norska kunder i genomsnitt spenderade 1 921 norska kronor i Sverige under första halvåret 2024.

Hur siffrorna kommer att se ut när året summeras återstår att se, men mycket talar alltså för att gränshandeln går mot ett nytt rekord.

Foto: Markus Spiske

Text: Redaktionen

Stora problem på Willys – tvingas stänga butiker

2025 05 15

Axfood upplever stora problem med betalningar i sina butiker just nu.

Just nu går det inte att betala kontaktlöst på varken Willys eller Hemköp.

Den svenska matjätten Axfood drabbas just nu av driftstörningar, och väljer därför nu att tillfälligt stänga vissa butiker.

Magnus Törnblom är pressansvarig på Willys. Han uppger att problemen ligger hos en underleverantör.

– Problemet ligger tidigare i kedjan, hos en leverantör som tillhandahåller vår betaltjänst, uppger Törnblom enligt Expressen.

“Jobbar så snabbt man kan”

Problemen ska dock bara gälla kontaktlösa betalningar, så kallade “blippbetalningar”.

Ännu finns heller ingen prognos för när problemen kan ha löst sig, rapporterar Aftonbladet.

Enligt tidningen arbetar man dock “så snabbt man kan” med att lösa strulet, samtidigt som man beklagar problemen.

Läs mer: Obehaglig upptäckt på Willys – bland grönsaker och bröd

Ännu en smäll för Hemköp

Enligt Barometern gäller problemen både för Willys- och Hemköpbutiker, vilka båda ägs av Axfood.

Detta innebär ytterligare en tuff smäll för Hemköp på senare tid. 

För bara några veckor sedan utnämndes nämligen butikens kundklubb till “Sveriges sämsta”, trots över två miljoner medlemmar.

– Vi fortsätter arbetet med att förbättra Klubb Hemköp och strävar så klart efter att bli ännu fler medlemmar, sade Joel Bergman, CRM-chef på Hemköpskedjan, i ett tidigare uttalande.

Läs också: Matjätte i botten – har “sämsta” kundklubben av alla

Foto: Axfood 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Yrkesförbud införs – tusentals kan bli av med jobbet

2025 05 16

I dag jobbar över 6 000 svenskar som telefonförsäljare, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Snart kan många bli av med jobbet.

Enligt uppgifter till SVT vill regeringen utreda ett förbud mot telefonförsäljning.

Detta eftersom en granskning av Konsumentverket visar på återkommande brister hos företag som bedriver telefonförsäljning.

Företagens samtal till kunder har ofta uppfattats som aggresiva och manipulativa.

Regeringen anser att det finns allvarliga problem med telefonförsäljning inom vissa branscher. Därför överväger de nu att införa ett förbud mot telefonförsäljning av lotterier, försäkringar, krediter, elavtal och spel, rapporterar tv-kanalen.

Vill se hårdare tag

Konsumentverket har krävt hårdare tag mot telefonförsäljning – bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, skrev myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt i oktober.

Det här gäller

I dag finns det flera regler som företag som säljer varor eller tjänster via telefon måste förhålla sig till.

De måste bland annat få ett skriftligt godkännande från kunden.

Ett skriftligt godkännande kan ske på olika sätt. Kunden kan till exempel:

  • skriva under ett papper
  • godkänna avtalet via e-post eller sms
  • godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Företagen måste också ge tydlig information om sitt erbjudande och vilka villkor som gäller. De måste även informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, fastslår Konsumentverket.

Kunden ska informeras om:

  • vad det är för företag
  • vilka varor eller tjänster som säljs
  • telefonförsäljarens namn
  • om försäljaren är anställd av företaget eller arbetar på uppdrag av företaget

Rätt att ångra sig

Den som tackar ja till ett erbjudande via telefon har i regel 14 dagars ångerrätt.

Kunder har rätt att anmäla företag som inte följt reglerna. Anmälan kan bland annat göras om:

  • ett företag inte följt reglerna om skriftligt godkännande
  • företaget har varit otydliga med villkoren för varan eller tjänsten.

Dessutom kan anmälan göras mot företag som använder sig av olämpliga säljmetoder. Det kan handla om fall där företaget:

  • medvetet ger felaktig eller vilseledande information vid säljtillfället
  • har aggressiva eller påstridiga säljare
  • skickar en vara utan att du beställt
  • skickar en faktura utan att du beställt
  • medvetet lurar och riktar sig till utsatta grupper, till exempel äldre och sjuka.

Källa: Konsumentverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen