Allt fler norrmän söker sig till Sverige – för att handla.

Handeln i svenska butiker nära gränsen till Norge går mot ett rekordbra 2024, rapporterar TV4.

Spenderar mycket

Norrmännen har spenderat över 8 miljarder norska kronor på shoppingresor till Sverige under de tre första kvartalen, uppger kanalen, som hänvisar till siffror från Statistisk sentralbyrå SSB, Norges motsvarighet till SCB.

Det är innebär en tydlig ökning jämfört med förra året, då motsvarande siffra landade på 6,8 miljarder.

Stigande priser i norska livsmedelsbutiker har varit en stark drivkraft bakom den ökande gränshandeln, har Industrinyheter tidigare rapporterat.

Sverige har lägre priser på mängder av dagligvaror. Många norrmän åker till exempel hit för att köpa alkohol och tobak, men besöker också exempelvis svenska apotek samt klädes- och sportbutiker, enligt tidningen.

Men det finns två varor som är extra eftertraktade i år, rapporterar TV4.

Två varor extra populära

I Strömstad i Bohuslän, som ligger nära gränsen till Norge, beräknas handeln ha ökat med 14 procent jämfört med 2023, enligt kanalen.

– Det känns jättebra. Förra året var det rekord och i år slår vi det med råge, säger Ole Jørgen Lind, butikschef på MaxiMat i Nordby i Strömstad, till kanalen.

De två varor som uppges vara mest eftertraktade är ost och chark.

Men man säljer också mycket av exempelvis godis och läsk.

Så mycket pengar lägger de

Trots en svag norsk krona är norrmännen alltså alltjämt villiga att komma till Sverige och konsumera.

Statistik som SSB presenterade i somras visade att norska kunder i genomsnitt spenderade 1 921 norska kronor i Sverige under första halvåret 2024.

Hur siffrorna kommer att se ut när året summeras återstår att se, men mycket talar alltså för att gränshandeln går mot ett nytt rekord.

Foto: Markus Spiske

Text: Redaktionen

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen