Rusning till Köpenhamn – tusentals poliser kallas in

2024 01 13

Tusentals poliser från hela Danmark har kallats till Köpenhamn.

Aldrig förr har så många poliser skådats i staden.

– Det här är så omfattande att vi ber om hjälp i de andra polisdistrikten, säger Peter Dahl, utryckningschef vid Köpenhamnspolisen, till danska TV2.

Terrormisstankar

I december greps tre personer i Danmark misstänkta för förberedelse till terrorbrott.

Dansk polis misstänker ett samband till det kriminella nätverket Loyal to familia (LTF) som sedan 2020 är förbjudet i Danmark.

Insatsen leddes av den danska säkerhetspolisen PET. Flera av Danmarks polisområden var involverade i aktionen.

– Det är oerhört allvarligt. Men det visar tyvärr hur situationen i Danmark ser ut i dag, sa Danmarks statsminister Mette Fredriksen i samband med händelsen.

Höjd hotnivå

Händelsen har skapat oro i landet. Något som lett till att rättsväsendet vidtagit åtgärdat.   

– Danmark ligger för närvarande på nivå fyra av fem på hotskalan. Det betyder att terrorhotet mot Danmark är "allvarligt", meddelar TV2.

Hotnivån spelar roll i polisens förberedelser i och med det nya trontillträdet som äger rum på söndag.

Trontillträdet

På nyårsafton meddelade landets monark, drottning Margrethe II, att hon kommer att abdikera.

Det var en nyhet som kom som en överraskning för många.

Drottningen är populär hos många i så väl Danmark som utomlands. Drottningen är även kusin med Sveriges kung Carl XVI Gustaf.

Drottningens äldste son, Frederik, kommer att ta över tronen som kung Frederik X. 

Köpenhamnspolisen utesluter inte att mellan 100 000 - 150 000 människor kommer att delta i festligheterna på söndag.

Så förbereder sig polisen

Tusentals poliser kallas nu till Köpenhamn. 

Om det finns något konkret hot mot kungafamiljen eller danskarna går inte polisen närmare in på.

Men man verkar i vilket fall ta det säkra före det osäkra.

– När terrorhotet är högt, och det samtidigt är en händelse med många människor, är det klart att vi blir utomordentligt pigga, säger polisen till TV2.

Under trontillträdet ska polisen fokusera på om det är spontana eller oanmälda demonstrationer, eller om det finns personer som uppmärksammas på annat sätt.

Foto: M. Konig och K. Leland

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen