Axfood har gett besked om att livsmedelsjätten inte kommer att sälja surströmming under 2024.

Det går dock fortfarande att köpa hos Ica.

Kunder rusar nu till Ica-butiker för att köpa just surströmming och vissa butiker har tvingats införa begränsningar för att få det att räcka.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Vi har satt maxgräns”

En av de Ica-butiker som har märkt av det stora intresset är Ica Maxi i Västerås.

Butikschef Måns Henningson förklarar.

– Vi har kunder klockan sex på morgonen som springer direkt till surströmmingen, säger han till SR.

– Vi har satt en maxgräns på fyra burkar så att det räcker längre och till flera, vi vill inte att det ska bunkras. Det tar slut på en gång.

Axfood slutar sälja

Axfood har meddelat att man slutar sälja surströmming under 2024 på grund av att det har fått rött ljus från WWF.

– I WWF:s senaste fiskguide, som årligen uppdaterar rekommendationer om vilka fiskar som kan konsumeras och vilka som bör undvikas, har sill/strömming från Östersjön fått rött ljus. Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas, förklarar Axfood.

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas. 

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver.

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, fortsätter.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

Kunder besvikna

Många av kunderna som handlar på bland annat Willys har uttryckt frustration över beslutet.

Det är oklart hur Axfood kommer att göra med surströmmingen efter 2024.

Foto: Icagruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen

Detta eftersom polisen genomför en nationell insatsvecka mellan 19 och 25 augusti.

Extra stort fokus kommer läggas på hastighetskontroller i tätbebyggda områden.

– Vi kommer att lägga extra fokus på hastighetskontroller i områden där det är många människor i rörelse, till exempel bostadsområden, stadskärnor och utanför skolor och förskolor. Nu när sommarlovet är slut för många barn borde det vara en angelägenhet för alla att de ska kunna röra sig tryggt till och från skolan.

Det säger Ursula Edström, trafikstrateg på polisen, i ett uttalande.

”Skillnad mellan liv och död”

Hastighetsöverträdelser i tätbebyggda områden kan få ödesdigra konsekvenser, även vid platser där hastighetsbegränsningarna redan är relativt låga. 

Utanför skolor och andra platser där många personer rör sig är det vanligt med hastighetsbegränsningar på 30 km/h. Hastighetsbegränsningen gör det möjligt för bilister att hinna reagera i tid och sänka farten eller stanna bilen helt om det skulle behövas.

Hastighetsöverträdelser får stor påverkan på olycksrisken. Redan vid 50 km/h är stoppsträckan mer än dubbelt så lång.

– Vid en kollision med en oskyddad trafikant kan så lite som 10 km/h vara skillnad mellan liv och död, säger Ursula Edström.

– Att som fotgängare eller cyklist bli påkörd av ett fordon som framförs i 50 km/h kan jämföras med att falla från tredje våningen.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Trafikveckan med fokus på hastighetskontroller i tätbebyggda områden pågår mellan 19–25 augusti.

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen