Rusning till bilverkstäder: ovanligt stort problem

2024 02 02

Fenomenet återkommer relativt ofta, men i år är det oväntat stort.

Runtom i Sverige har en mängd så kallade potthål dykt upp vägarna – i en utsträckning som inte alls är normal för årstiden.

E20 är en av de värst drabbade vägarna och Trafikverket hinner knappt med att laga allihop.

– Det är väldigt mycket potthål, väldigt tidigt i år. Än så länge är det kanske inte extremt men vi har väldigt mycket i förhållande till hur det brukar vara just den här tiden, säger Trafikverkets enhetschef för vägunderhåll till TV4.

Kan kosta 30 000 kronor

Det som har orsakat den ovanliga utvecklingen är vädret, i synnerhet när temperaturerna hoppar från väldigt kallt till milt.

Och problemet märks av på landets verkstäder – kunder fullkomligt väller in med skador på däcken.

Om det vill sig illa kan hela framvagnen gå sönder och då kan det kosta uppemot 30 000 kronor att laga.

– Det är en markant ökning, konstaterar Andreas Norvall, försteman på Däckia Mariestad, för tv-kanalen.

Ökat 30 procent

Citydäck Öresund i Malmö instämmer i bilden av att antalet potthålsskador ökar kraftigt.

Antalet skadade fälgar som däckfirman arbetar med har ökat med 30 procent jämfört med hur det såg ut ifjol.

– Vi tar ju tacksamt emot kunder, men samtidigt är det bedrövligt att det ser ut så på vägarna. Kommunerna borde se till att de inte finns, säger Mats Björling från samma däckföretag till Aftonbladet.

Svårt med ersättning

För den som råkar ut för skador orsakade av ett potthål är det dock inte helt lätt att få ut någon ersättning.

Enligt Olle Haglund, jurist, krävs det stark bevisning för den enskilda bilisten.

– Man måste bevisa att väghållaren har varit försumlig eller oaktsam i sitt ansvar för vägen, säger han till SVT.

– Man kan till exempel prata med vittnen, kanske grannar som bor i närheten som kan se att den här skadan funnits en längre tid.

Foto: M. Teirlinck

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen