Rusning till bilverkstäder: ovanligt stort problem

2024 02 02

Fenomenet återkommer relativt ofta, men i år är det oväntat stort.

Runtom i Sverige har en mängd så kallade potthål dykt upp vägarna – i en utsträckning som inte alls är normal för årstiden.

E20 är en av de värst drabbade vägarna och Trafikverket hinner knappt med att laga allihop.

– Det är väldigt mycket potthål, väldigt tidigt i år. Än så länge är det kanske inte extremt men vi har väldigt mycket i förhållande till hur det brukar vara just den här tiden, säger Trafikverkets enhetschef för vägunderhåll till TV4.

Kan kosta 30 000 kronor

Det som har orsakat den ovanliga utvecklingen är vädret, i synnerhet när temperaturerna hoppar från väldigt kallt till milt.

Och problemet märks av på landets verkstäder – kunder fullkomligt väller in med skador på däcken.

Om det vill sig illa kan hela framvagnen gå sönder och då kan det kosta uppemot 30 000 kronor att laga.

– Det är en markant ökning, konstaterar Andreas Norvall, försteman på Däckia Mariestad, för tv-kanalen.

Ökat 30 procent

Citydäck Öresund i Malmö instämmer i bilden av att antalet potthålsskador ökar kraftigt.

Antalet skadade fälgar som däckfirman arbetar med har ökat med 30 procent jämfört med hur det såg ut ifjol.

– Vi tar ju tacksamt emot kunder, men samtidigt är det bedrövligt att det ser ut så på vägarna. Kommunerna borde se till att de inte finns, säger Mats Björling från samma däckföretag till Aftonbladet.

Svårt med ersättning

För den som råkar ut för skador orsakade av ett potthål är det dock inte helt lätt att få ut någon ersättning.

Enligt Olle Haglund, jurist, krävs det stark bevisning för den enskilda bilisten.

– Man måste bevisa att väghållaren har varit försumlig eller oaktsam i sitt ansvar för vägen, säger han till SVT.

– Man kan till exempel prata med vittnen, kanske grannar som bor i närheten som kan se att den här skadan funnits en längre tid.

Foto: M. Teirlinck

Text: Redaktionen

Tre branscher skriker efter personal – trots höga arbetslösheten

2025 03 31

Det uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i en ny sammanställning.

Myndigheten har för första gången kartlagt personalbristen per yrke på svensk arbetsmarknad.

Statistiken visar att flera branscher är i stort behov av att rekrytera. Under det tredje kvartalet 2024 rådde det brist på sammanlagt 70 000 yrkespersoner. Detta trots att arbetslösheten uppgick till 8 procent under samma period.

Rekryteringsbehoven finns både inom branscher som kräver eftergymnasial utbildning och branscher som inte kräver det.

– Vi ser att det saknas kompetenser inom flera olika områden, där ibland it, teknik och vård, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.

Hela listan 

Här är samtliga branscher som har stora rekryteringsbehov:

1, Vården
 Inom vården saknas det både läkare och sjuksköterskor – de med specialistkompetenser såväl som de med grundutbildning. Drygt hälften av arbetsgivarna uppger att de inte lyckas få tag i personer med rätt kompetens till många av vårdyrkena.

2, It-branschen
Inom data och it saknas personer med längre eftergymnasial utbildning, som mjukvaru- och systemutvecklare. Här uppger dock nio av tio arbetsgivare att de i regel lyckas rekrytera personal.

3, Skolan
Inom skolan saknas lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolorna har svårast att rekrytera fritidspedagoger, men desto lättare är det att rekrytera lärare till förskoleklass och lågstadium.

Två av fem misslyckas

Många arbetsgivare har mycket svårt att rekrytera personal.

Under mätperioden har 39 procent av arbetsgivarna misslyckats med att rekrytera så många personer som de sökt, uppger SCB.

– Tre av fyra arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem har vidtagit åtgärder, som att förlänga rekryteringstiden eller sänka eller ändra kraven för tjänsten de vill tillsätta, säger Katja Olofsson.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen