Rusning efter nytt chipsmärke – skapar hysteri

2024 10 25

Youtube-profilen Mauri Hermundsson nya chipsmärke går starkt.

En av Sveriges största medieprofiler, Mauri Hermundsson, också känd som Mustiga Mauri, har grundat ett nytt chipsmärke.

Märket har fått namnet “Redhead”, och säljer redan slut i butiker.

Det rapporterar Breakit.

“Är frustrerande”

Efter släppet på marknaden har Hermundsson noterat att efterfrågan är enorm.

Han uttrycker frustration över att konsumenter ofta möts av tomma hyllor.

– Det är jobbigt när folk som fått upp ögonen för dem möts av tomma hyllor. Jag får många meddelanden om att folk inte får tag i chipsen, säger han till Breakit.

Folk står i kö

Hermundsson förklarar att han vill att chipsen ska vara “åt premiumhållet”.

Därmed hoppas han att det inte bara ska vara en tillfällig hysteri, om än han har upplevt kaoset på nära håll.

– Vi signerade på tre Ica Maxi. Värst var det nog i Haninge där det var kö ut till apoteket, fortsätter han.

Hög konsumtion i Sverige

Hermundsson kan mycket väl ha gett sig in i rätt marknad.

Svensken har en stark förkärlek för chips, någonting som bland annat syns hos Statistiska centralbyrån.

– Salta potatischips äts också mycket på sommaren. Chipsförsäljningen har ökat från 2,2 miljarder kronor 2016 till 3 miljarder 2022, en ökning med 38 procent, framhåller SCB.

– Räknar vi chipskonsumtionen per person har den ökat med 31 procent sedan 2016, säger Louise Eklund, statistiker på SCB.

Första påsen

Chipsens historia finns på andra sidan Atlanten, och det skulle ta ända fram till 1950-talet tills det etablerades på riktigt i Sverige.

Då var det varumärket Estrella som tog initiativet att föra produkten till svenska hushåll.

Det förklarar Statistiska centralbyrån i en tillbakablick på chipsens historia.

– Chips kommer ursprungligen från USA. De första chipsen som exporterades kom till Storbritannien 1921 under namnet ”crisps”. Estrella var först i Sverige med att tillverka och sälja potatischips, den första påsen kom 1957, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

En vanlig miss kan blockera BankID för äldre.

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen